Köp två – vi bjuder på 63

Hur många skäl behöver du för att rösta
på Kristdemokrater i Svenska kyrkan den 20 september?

TVÅ HUVUDFRÅGOR

Kristdemokrater i Svenska kyrkan driver två huvudfrågor i valet den 20 september 2009:

Vi tror att ETT NYTT VALSYSTEM MED RENODLADE PERSONVAL är en viktig förutsättning för att vår vision för Svenska kyrkan skall kunna förverkligas.

Vill du gå direkt till våra argument för rena personval, tryck HÄR

Vår vision för Svenska kyrkan handlar om LEVANDE FÖRSAMLINGAR som lever för hela folket, inte bara de kyrkotillhöriga.  Läs mer HÄR

Är du mest intresserad av argument som har med makt och religion att göra. Läs HÄR.

HELHETEN OCH DELARNA

Förbundets inriktningsprogram omfattar 8 sidor med ställningstaganden inom 30 olika områden. Programmet kan du läsa eller ladda ner om du trycker på knappen ”Inriktningsprogram”

Här nedan ser du en översikt över 30 frågor som tas upp i Inriktningsprogrammet.

Det ger dig lika många skäl att stödja våra kandidater i valet

För att vårt mål är levande församlingar

För att vi vill ta ansvar för något vi känner väl - kyrkan 

För att vi tror att gemenskap är möjlig trots olika traditioner              

För att vi håller fast vid att gudstjänsten är församlingens centrum  

För att vi vill värna kyrkans heliga rum    

För att vårt hjärta klappar för diakonin - kärlekens handlingar            

För att vi vill att Svenska kyrkan ska bli ung på nytt      

För att vi vill satsa på levande musik- och körverksamhet                

För att vi vet att Svenska kyrkans uppdrag är mission                      

För att vi vill bemöta gästen, flyktingen och de nya svenskarna på samma sätt som oss själva

För att vi vet att ekumenik är livsviktig för kyrkan                                                     

För att etisk förvaltning är en fråga om trovärdighet för kyrkan

För kyrkans ansvar för miljön och förvaltning av skapelsen              

För satsning på forskning och utveckling inom kyrkan                      

För clearing mellan församlingar för rättvis utjämning                       

För att vi vill förenkla organisationen inom kyrkan        

För att renodlade personval är ett effektivt medel mot politisering

För att valet av församling skall vara fritt

För att personalansvaret inte skall stanna vid de (in)vigda                

För att Kyrkan också måste finnas med i den digitala världen                                

För att vi anser att kulturarvet en angelägenhet för hela folket           

För att kyrkoavgift skall tas ut efter bärkraft                                        

För att begravningsväsendet skall ligga hos Svenska kyrkan även i framtiden

För att vi inte ser förändring som ett självändamål                            

För att vi vill bygga samhället på kristen värdegrund                          

För att en fri kyrka är en viktig kraft i samhället            

För att vi inser att Svenska kyrkan har en särställning

För en öppen folkkyrka med levande församlingar

För att vi värnar om Svenska kyrkans identitet

För att vi bygger på en värdegrund som överlever allt

HUVUDMÅLET FÖR KRISTDEMOKRATER I SVENSKA KYRKAN

Huvuduppgiften för dem som företräder Kristdemokrater i Svenska kyrkan är att verka för  levande församlingar. Kyrkan har sitt centrum i församlingsgemenskapen där gudstjänstlivet är pulsen.  Församlingen måste för att vara trogen sin uppgift vara inbjudande och utgivande samtidigt som hon i varje aktivitet måste ha sitt fokus riktat mot kyrkans centrum, ursprung och källa, Jesus Kristus. Skälet till att frågan om ett nytt valsystem blivit förbundets viktigaste fråga inför valet den 20 september är upplevelsen att det nuvarande valsystemet drar de förtroendevaldas lojalitet och uppmärksamhet i andra riktningar, med fokus som är artfrämmande för kyrkan. Ett exempel på detta är hanteringen av äktenskapsfrågan.

NY DEFINITION AV ÄKTENSKAPET EN PARTIPOLITISKT MOTIVERAD FÖRÄNDRING

Den 17 december 2007 lämnade förbundsstyrelsen för Kristdemokrater i Svenska kyrkan ett remissyttrande i 16 punkter i den mest brännande frågan inom Svenska kyrkan under senare år. Yttrandet gällde ett förslag från regeringens utredare om att göra äktenskapet könsneutralt.  I remissyttrandet ställer sig förbundsstyrelsen bakom Kyrkostyrelsens dåvarande uppfattning att ordet äktenskap endast bör användas för att benämna relationen mellan en kvinna och en man. Ett år senare hade en majoritet i Kyrkostyrelsen ändrat uppfattning. Förbundsstyrelsen för Kristdemokrater i Svenska kyrkan har däremot inte sett några sakskäl för att ändra den ståndpunkt som formulerats i remissyttrandet. Eftersom frågan har en mycket tydlig och ofrånkomlig teologisk dimension anser vi att det är viktigt att i denna fråga ta hänsyn till att 9 av Svenska kyrkans 13 biskopar i ett gemensamt uttalande den 6 februari, offentligt gjort klart att de hellre ser att Svenska kyrkan släpper vigselrätten än att förvalta ett äktenskapsbegrepp som definierats utifrån sekulära utgångspunkter. Från förbundets sida anser vi att det är viktigt att hålla fast vid den gemensamma ansvarslinjen som innebär att de förtroendevalda i kyrkans ledning är skyldiga att visa respekt och hänsyn gentemot det andliga ledarskap som anförtrotts kyrkans biskopar och präster. De förtroendevalda har en viktig roll i en luthersk kyrka men de får aldrig falla för frestelsen att förändra kyrkans teologi och bekännelse så att den blir politiskt korrekt.

HUR KÄNNER MAN IGEN EN LEVANDE FÖRSAMLING?

Kyrkans uppdrag bärs i en luthersk kyrka i stor utsträckning upp av de förtroendevalda som väljs i de kyrkliga valen. Det finns fyra viktiga ”testfrågor” som avslöjar hur kyrkan och hennes församlingar lyckas fullgöra sitt uppdrag: Det är frågor som vi vill att våra förtroendevalda aktivt skall arbeta med inte bara i samband med valen utan under hela mandatperioden:

1. Har man regelbundna involverande gudstjänster med Kyrkans uppdragsgivare Jesus Kristus i centrum, där andligt liv är viktigare än makt och traditioner? (Hur fungerar gudstjänstlivet?)

2. Erbjuds de som bor i församlingen undervisning som länkar samman kyrkans tro, lära och bekännelse med människors livsfrågor och vardag? (Undervisning)

3. Bedriver församlingen en aktiv uppsökande verksamhet för att hjälpa och vara nära människor som lider och har det svårt på olika sätt – oavsett kyrkotillhörighet? (Diakoni)

4. Har församlingen ett aktivt och utåtriktat förhållningssätt när det gäller att knyta an till människor som inte ser kyrkan och församlingen som sitt andliga hem. (Mission)

KYRKANS UPPDRAG = SAMMA SOM FÖRBUNDETS KANDIDATERS

Ovanstående frågor är inte slumpmässigt valda utan har sin grund i kyrkan grundläggande uppdrag så som det är formulerat i Kyrkoordningen. 

På förbundets Hemsida har vi lagt in länkar utåt där man kan hämta inspiration i det vardagliga arbetet som förtroendevald. Svenska kyrkan ingår i en vid och rik gemenskap =Kristi världsvida kyrka på jorden, som är mycket större och viktigare än den organisation vars verksamhet regleras av Kyrkoordningen. Förbundets företrädare förväntas se sig själv och sitt uppdrag främst som tjänare i Kristi kyrka, i andra hand den lokala församlingens tjänare. Förbundet har i detta sammanhang inget egenvärde.

SOCIALDEMOKRATERNA OCH KAMPEN OM MAKTEN

I valet 2009 bör vi vara beredda på att Socialdemokraterna precis som i tidigare kyrkoval beskriver Kristdemokrater i Svenska kyrkan som sina huvudmotståndare. I en brännpunktartikel i oktober 2008 utsåg broderskapsrörelsens ledare ”den kristna högern med fäste inom kristdemokratin” till sin motpol i kampen om själarna. Genom sin tolkning av verkligheten avhänder sig socialdemokraternas företrädare möjligheten att knyta an till människor av god vilja inom den kristdemokratiska rörelsen. Kamp om makten leder till en frestelse att söka syndabockar. Vi har starka skäl att ta avstånd från ett engagera oss i ett sådant konfliktperspektiv.

VI VILL INTE ATT RELIGION SKALL ANVÄNDAS FÖR ATT UTÖVA MAKT

Arbetarrörelsen ser det stora intresset för religion i samhället som ett politiskt redskap för att skapa den samhällsgemenskap som klasskampen inte erbjuder. Tanken att använda religionen som ett politiskt medel att hålla samman och styra folket är lika totalitär och missriktad idag som den var när landsfadern Gustav Vasa sysslade med samma sak för 500 år sedan. I modern tid används religionen i många länder som ett redskap i statsmaktens händer för att hålla samman folket.  I Ryssland är det den ortodoxa kyrkan och i Iran är det Islam.  Socialdemokraterna vill inte se problemet i att använda religionen som ett redskap att utöva makt.

VI MÅSTE LÄRA OSS AV HISTORIENS MISSTAG

Kristna socialdemokrater i broderskapsrörelsen prisar den egna rörelsens dokument som uttryck för ”en förståelse för religionens betydelse bortom individen på ett sätt som inget annat parti förmår visa upp.” Det är nog dessvärre så att de flesta andra partier försöker lära av historiens misstag. Socialdemokratin förefaller döma sig själv att göra om dem.

VARFÖR STATSKYRKA ÄNDA TILL ÅR 2000?

Under den svenska stormaktstiden var kyrkan de enväldiga kungarnas effektivaste redskap för att bygga enhetskultur. Om kyrkan satte sig på tvären mot kungamakten kunde kungens knektar förvandla kyrkklockorna till mynt präglade med kungens bild.

På 17- och 1800-talet fick medborgarna i Sverige inte ha andliga sammankomster utanför Svenska kyrkans kontroll. Konventikelplakatet som avskaffades i mitten av 1800-talet gjorde svenskarna till kyrkans fångar. Kyrkans företrädare tvingades att utforma kyrkans budskap så att det stämde med idealet om ett folk/en tro. Kyrkan blev alltmer skadad av underkastelsen under statsmakten. Frikyrkorörerelsen växte fram som en reaktion.

Men ända till år 2000 utgjorde Svenska kyrkan en del av statsmakten och biskoparna utsågs av regeringen.

KYRKANS ROLL ÄR ATT VARA TRÖSTARE OCH TJÄNARE 

Svenska kyrkan har haft och bör även i framtiden vara beredd att gå in i en roll som en sammanhållande och gemenskapsbyggande kraft såväl vid festligheter som vid kriser och katastrofer. En sådan roll handlar emellertid snarare om att, lyssna, inspirera, stärka och uppmuntra. Att trösta människor som lider av samhällets och makthavarnas maktlöshet snarare än att kyrkan själv skall gå in i en roll som makthavare. Kyrkans företrädare och förtroendevalda bör ha fokus på tjänandet inte på utövandet av makt.

MAKTUTÖVNING NÖDVÄNDIG MEN INTE KYRKANS UPPGIFT

Samhället och nationalstaten skulle falla samman om staten försummade sin uppgift att utöva makt. Detta behov av maktutövning i samhället har sin grund i människans synd och ofullkomlighet. Kyrkans svar på syndens verklighet är tjänande genom diakoni, bikt, syndaförlåtelse, undervisning, själavård och uppmuntran av det som är friskt och gott. Statsmaktens svar på syndens verklighet är myndighetsutövning där de yttersta redskapen är användandet av våld. Den vägen skall vara stängd för kyrkan.

KRISTDEMOKRATER VILL SKILJA PÅ TRO OCH POLITIK

Den kristdemokratiska rörelsen har lärt den historiska läxan om hur illa det går när tro och politik blandas samman. I den kristdemokratiska rörelsen har därför partiet överlåtit uppdraget att hjälpa till att mobilisera folk till förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan till ett fristående förbund. Partiet backar upp det fristående förbundets krav på ett nytt valsystem just därför att det krävs en politisk majoritet i Kyrkomötet för att införa det. Den nuvarande majoriteten i Kyrkomötet med socialdemokrater, centern och moderaterna vill inte släppa kontrollen över Svenska kyrkan. De ”opolitiska” nomineringsgrupperna i Kyrkomötet är alltför marginaliserade för att på egen hand kunna få en majoritet för ett nytt valsystem. 

ÄR INTE FÖRBUNDETS NAMN ETT TECKEN PÅ BEROENDE AV PARTIET?

Beroende kännetecknas av att den som är beroende inte klarar sig utan den man är beroende av. Något sådant beroende finns inte mellan partiet och förbundet som engagerar sig i de kyrkliga valen.  Beroende har ofta en ekonomisk grund. 14% respektive 16% av förbundets intäkter har de två senaste åren kommit från partiet. Det ekonomiska stödet har aldrig varit förknippat med något villkor och har inte skapat något beroende hos förbundets kandidater. Att förbundet har namnet kristdemokrat gemensamt med partiet ger ingen grund för beroende.  

ETT RÄTTSSAMHÄLLE KRÄVER ATT OLIKA MAKTSFÄRER SKILJS ÅT

Ett rättssamhälle förutsätter att man noga håller isär olika maktsfärer från varandra. Den lagstiftande makten (Riksdagen) får exempelvis inte påverka den dömande makten (domstolarna). Den som har rätt och makt att tillgripa våld (polis och militär) får inte ägna sig åt att döma eller sätta upp egna regelverk för när och hur våld får utövas.

En kyrka som i sin trosbekännelse talar om en allsmäktig Gud måste vara skild från den politiska makten i samhället. Det borde vara självklart.

ETT FRITT OCH ÖPPET SAMHÄLLE KRÄVER ATT MAKTEN BEGRÄNSAS

I ett fritt, tolerant och öppet samhälle måste makthavarna slå vakt om och värna maktens gränser. Ingen skall tvinga dig att tro på vare sig Gud eller statsministern. Ingen skall kunna tvinga dig att älska även om vi alla är beroende av kärlek. De högsta värdena i livet utvecklas bara i full frihet. Kyrkan har en viktig uppgift att påminna människor om vikten av att ta vara på den frihet vi har genom att välja – aktivt, exempelvis genom att delta i kyrkovalet.

ETT NYTT VALSYSTEM ÄR INTE ETT SJÄLVÄNDAMÅL

Kravet på ett nytt valsystem i de kyrkliga valen är inget självändamål. Det uppdrag som förbundets förtroendevalda ser som sin huvuduppgift har ett helt annat innehåll och inriktning nämligen att fullfölja kyrkans uppdrag att göra Kyrkans Herre Jesus Kristus känd trodd och älskad. Med andra ord; att arbeta för levande församlingar i Svenska kyrkan.

Vi tror inte att valsystemet i sig skapar levande församlingar. Men genom ett nytt valsystem tror vi att kyrkans förtroendevalda kan återfå ett nödvändigt fokus på tjänandet och sin lojalitet med kyrkans Herre med hennes grundläggande uppdrag så som det formulerats i kyrkoordningen. Det nuvarande valsystemet vrider uppmärksamhet och fokus till agendan hos de politiska partierna vilket bidrar till motsättningar och splittring som förlamar och försvagar kyrkan både lokalt i församlingarna och centralt i kyrkans ledning.

NUVARANDE VALSYSTEM GER INTE TILLRÄCKLIG DEMOKRATISK LEGITIMITET

Endast ca 1/10 del av medlemmarna i Svenska kyrkan använder sin rösträtt. Genom att så få medlemmar använder sin rösträtt får demokratin inom kyrkan inte ens nödtorftig legitimitet. Istället erbjuder valsystemet en plattform för exempelvis Sverigedemokrater och andra rörelser vars grundläggande budskap ligger i direkt konflikt med kyrkans mest centrala värden.  Sverigedemokraterna står för en främlingsfientlighet som är omöjlig att förena med kyrkans budskap.

VALSYSTEMET INBJUDER TILL ATT SÄLJA ANDLIGA BUDSKAP FÖR ATT FÅ MAKT

Broderskapsrörelsens ledare försökte i sin Brännpunktartikel i oktober 2008 locka väljare och sympatisörer genom att kräva att kyrkan skall erbjuda garanti om förlåtelse. Att förvandla Guds nåd till en ovillkorlig rättighet är uttryck för en oacceptabel förvrängning av evangeliet.  Det är hög tid att avskaffa ett valsystem i kyrkan som förleder oss att se på förtroendeuppdrag ur ett opersonligt maktperspektiv. Valsystemet i kyrkan skall syfta till att hitta enskilda människor som är beredda att tjäna. Dagens valsystem i kyrkan är ett svar på ett samhälleligt behov utan teologisk förankring.  Det är dags att avskaffa det valsystem till Svenska kyrkan som dess medlemmar för länge sedan vänt ryggen.

OACCEPTABLA PROBLEM MED DET NUVARANDE VALSYSTEMET

”Nya partiers valsedlar försvann från vallokalerna. Valsedlarna i valurnan var fler än de namn som prickats av på röstlängden. Valurnor på avvägar ersattes med plastpåsar. Valförrättare kände inte till grundläggande röstningsregler.” Beskrivningen handlar inte om

valet i Iran. Det är utdrag ur vallokalsprotokoll från Stockholms län, författade efter det svenska EU-valet den 7 juni. Källa:Dagens Eko.

Protokollen visar att Sverige i de allmänna valen har ett valsystem som kan inbjuda till oklarheter. Samma typ av problem gäller även i de kyrkliga valen. Flera av de allvarligaste invändningarna efter EU-valet rör valsedlarna. Valsedlar försvinner från vallokalerna, de göms undan eller stjäls. Detta är ingen ny företeelse – val efter val ser det likadant ut – men det gör den inte mindre allvarlig. Speciellt eftersom den främst drabbar de minsta partierna. Företeelsen är säkert minst lika vanlig i de kyrkliga valen.

Nya nomineringsgrupper som inte har fått mandat i det senaste valet får själva bekosta tryckningen och ansvara för distributionen av sina valsedlar. När valsedlarna sedan försvinner har dessa partier inte resurser att fylla på med nya.

Om en vallokal saknar valsedlar går det lika bra att skriva partinamn/nomineringsgrupp på en blank valsedel. Många valarbetare vet dessvärre inte detta. Protokollen från valförrättare berättar om förstagångsväljare som inte kunde hitta sitt partis valsedel. Efter att en valfunktionär (felaktigt) informerat om att det inte var tillåtet att skriva partinamnet på en blank valsedel lade väljaren istället sin röst på ett annat parti.

FINLAND INTRESSANT FÖREBILD

Det är dags att ändra på systemet med partispecifika valsedlar. Kyrkan bör inte vänta på att en sådan ändring först skall ske i de allmänna valen.

Det finländska systemet med tomma valsedlar är en intressant förebild. I Finland delas en tom valsedel ut av valförrättaren i vallokalen. På den tomma valsedeln skriver väljaren (eller sätter kryss för) numret på den kandidat man vill rösta på.

Alla valsedlar ser likadana ut. Valhemligheten är självklar. Inget parti behöver sakna valsedlar. Samma regler gäller för alla partier, stora som små.

PERSONVAL STÄMMER BÄTTRE ÖVERENS MED KYRKANS TEOLOGI

Renodlade personval stämmer bättre med kyrkans teologi. Personen skall stå i centrum inte ideologi och parti. Partivalen gör dessutom att präster och kyrkans anställda som går in i förtroendeuppdrag blir uppbundna av lojalitet mot maktbärande partier vilket undergräver deras förtroende som självständiga och oberoende sanningsvittnen.

PARTI ELLER NOMINERINGSGRUPP – EN LEK MED ORD

I Kyrkoordningen används ordet ”nomineringsgrupp” istället för ordet ”parti”. Kyrkordningens benämning kommer från tanken att kyrkan inte ska vara partipolitiskt styrd. För att skapa en rågång mellan partipolitik och kyrkoledning behövs mer än att byta ut ett begrepp mot ett annat.

KYRKLIG UTREDNING IFRÅGASÄTTER NUVARANDE VALSYSTEM

I betänkandet ”Demokratin är en successiv uppenbarelse” SKU 2005:2 kan man läsa:”Kyrkans nuvarande valsystem är – om man bortser från biskopsvalen – praktiskt taget en blåkopia av det valsystem som tillämpas vid de allmänna valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige.” (Sid. 98) 

Utredarna frågar sig: ”Är det ett system som fungerar väl i kombination med övriga komponenter i kyrkoordningen?” Svar på frågan ges på sid. 118. ”Ingen verkar idag vara särskilt lycklig över de politiska partiernas medverkan i det inomkyrkliga beslutsfattandet. För somliga är detta inslag i Svenskakyrkans beslutsstruktur en pervertering av vad en kyrka är tänkt att vara. Partierna för in ett moment, och måhända en lojalitet, som uppfattas som artfrämmande. De som trots allt försvarar partiernas närvaro gör det utanstörre entusiasm. Partierna sägs kunna öka kyrkans kontaktyta och bidrar till kyrkans folkliga förankring. De finns med som ett slags försäkring mot att kyrkan utvecklas i elitistisk riktning. Men allra bäst vore om denna komponent inte alls behövdes.” 

Vi menar att det saknas grund för att påstå att partisystemet behövs i de kyrkliga valen. Det är endast Kyrkoordningens nuvarande utformning som gör det nödvändigt med partiernas aktiva medverkan i de kyrkliga valen.  

POLITISKA PARTIER ÖPPNAR FÖR EN ARTFRÄMMANDE LOJALITET I KYRKAN

I det kyrkliga betänkandet SKU 2005:2 påpekas att partiernas medverkan i de kyrkliga valen öppnar för en ”artfrämmande” lojalitet hos dem som väljs till kyrkliga uppdrag. Ett valsystem som genom sin konstruktion bidrar till att ifrågasätta de förtroendevaldas lojalitet riskerar att skada tilltron till demokratin inom Svenska kyrkan. Av de förtroendevalda bör man kunna förvänta sig en odelad lojalitet gentemot den organisation man valts att företräda och tjäna. Eftersom de största och flesta nomineringsgrupperna i de kyrkliga valen idag är nära kopplade till allmänpolitiska partier är det särskilt viktigt att just dessa nomineringsgrupper tar lojalitetsproblemet på största allvar. Utan deras medverkan kan valsystemet inte ändras. 

INITIATIV I KYRKOMÖTET OM ÄNDRAT VALSYSTEM INGET NYTT

Genom flera motioner i kyrkomötet har förslag lagts fram om andra valsystem som är mer baserade på personval än på grupp- eller partival. Till 2007 års kyrkomöte lades en motion (2007:84) som innehöll ett par konkreta förslag till valsystem där man endast behöver en valsedel. Motionen avslogs av två skäl. Dels eftersom man ansåg att det inte fanns tid och möjlighet att genomföra förändringarna fram till valet 2009 och dels för att väljaren med nuvarande system kan känna igen sig jämfört med de borgerliga valen. Det första argumentet om tidsbrist är inte giltigt inför nästkommande val som inträffar 2013. Det andra argumentet om vikten av likhet i förfarandet vid de borgerliga valen saknar skäl för sig i flera avseenden.

•          Att 16-åringar får rösta i de kyrkliga valen innebär att det för förstagångsväljarna i de kyrkliga valen inte finns någon likartad personlig erfarenhet att relatera till.

•          Att man i de kyrkliga valen får sätta tre kryss medan man i de borgerliga valen endast får sätta ett kryss är ju en mycket påtaglig skillnad som pekar på att kyrkan rör sig i en alltmer självständig riktning när det gäller utformningen av de kyrkliga valen.

•          Dessutom väljer man i de kyrkliga valen till tre eller fyra organisatoriska nivåer samtidigt medan man i de borgerliga valen aldrig väljer till mer än tre organisatoriska enheter vid ett och samma tillfälle.

Att argumentet om valsystemens likhet saknar tyngd blir särskilt tydligt om man tänker på att bara ca 13-14 % av de röstberättigade bryr sig om att rösta. Draghjälpen från likheten i förfarandet kan därför bedömas som närmast försumbar. 

FOLKLIG FÖRANKRING UNDERLÄTTAS AV RENA PERSONVAL

Vi vill skapa folklig förankring för kyrkan och vill därför ha ett valsystem som öppnar för att inte bara grupper, utan även en enskild person med stöd av en handfull understödjare, kan ställa upp som kandidat till ett förtroendeuppdrag. En sådan folklig förankring är inte möjlig med dagens valsystem i kyrkan.Det är mycket tveksamt om det stämmer att ”partierna ökar kyrkans kontaktyta och bidrar till kyrkans folkliga förankring”? De politiska partierna har allt svårare att rekrytera och behålla sina medlemmar. Risken för elitism torde tvärtom vara extra stor med nuvarande valsystem. Genom de politiska partiernas kontroll missar kyrkan dels stora grupper bland de kyrkotillhöriga som inte vill eller kan identifiera sig med ett visst parti eller nomineringsgrupp. Dessutom förlorar vi även många som inte kan knyta sitt engagemang till en tillräckligt stor grupp för att skapa en hel lista att gå till val på. Med nuvarande system räcker det inte med att man är minst tio anmälare av en lista. En lista får inte innehålla för få namn eftersom det kan leda till att det vid ett framgångsrikt val kan innebära att listan får fler mandat än det finns kandidater på listan.