INRIKTNINGSPROGRAM
Stämmobeslut 2008 09 21
Redigerat av styrelsen 2008 10 13

ORD FÖRE

Kristdemokrater i Svenska kyrkan utgör en öppen och fristående gren inom den kristdemokratiska rörelsen. Vårt arbete är organiserat i ett riksförbund med en gemensam stadga för samtliga stiftskretsar och lokala kretsar runt om i landet.

Vid riksstämman den 21 september 2008 godkändes denna vår senaste utgåva av inriktningsprogrammet som har genomgått en översyn under 2008 av en arbetsgrupp utsedd av förbundsstyrelsen.

Vilka som ingått i programkommittén framgår av sista sidan i programmet. Kontakta gärna någon av dem för ett fortsatt samtal om innehållet.

Förbundets grundläggande mål framgår av §4 i de gemensamma förbundsstadgarna, nämligen att
med ett gemensamt program som grund, arbeta för att Svenska kyrkan skall fullfölja sin kallelse: Att göra Jesus Kristus känd, trodd och älskad.

Programmet handlar om hur vi vill arbeta för levande församlingar och en livaktig och trovärdig verksamhet inom svenska kyrkan på församlingsnivå, stiftsnivå och nationell nivå. Men det handlar också om Svenska kyrkans roll i samhället och kristdemokraters engagemang i de kyrkliga valen. Här beskrivs även en del av de ideologiska byggstenar som trossamfundet Svenska kyrkan och Kristdemokrater i Svenska kyrkan har gemensamt.

Med detta program vill Kristdemokrater i Svenska kyrkan erbjuda dig ett redskap för ansvarstagandet som förtroendevald i Svenska kyrkan. Programmet är ett inriktningsprogram och kompletteras och konkretiseras med hänsyn till varierande förhållanden i församlingar, samfälligheter, kontrakt och stift.

Kurt Hedman
Förbundsordförande



LEVANDE FÖRSAMLINGAR ÄR MÅLET
Levande församlingar i hela vårt avlånga land är nödvändigt för en livskraftig kyrka med bred förankring i det svenska samhället.

Vi längtar efter en kyrka som i allt högre grad uppfattas som en livskraftig folkrörelse och ett andligt kraftcentrum nära människorna. Församlingslivets gemenskap är därför något vi prioriterar mycket högt.

Strävan bör vara att Svenska kyrkan skall fungera som ett sammanhållande kitt och en gemenskapsfrämjande kraft i samhället. Kyrkan skall vara en aktiv normbildare som förknippas med delaktighet och sammanhang, frihet och förnyelse, andlighet och djup, glädje och fest.

Kyrkans unika tillgång och bidrag i mötet med människor är och måste vara Kyrkans Herre, den uppståndne Jesus Kristus. Enligt kyrkans bekännelse möter vi honom främst i bönen, bibelordet, nattvarden, dopet och i församlingens gemenskap.

Det som mer än något annat knyter samman befolkningen i Sverige och Svenska kyrkan är de kyrkliga handlingarna dop, konfirmation, vigsel och begravning.


Att människor vänder sig till kyrkan i samband med viktiga och livsavgörande händelser är ett uttryck för den samhörighetskänsla och det förtroende som finns för Svenska kyrkan. Det är angeläget att Svenska kyrkan tar vara på de möten med människor som de kyrkliga handlingarna ger så att de blir en integrerad del av församlingens liv. Vi vill inte att kyrkan reduceras till en serviceinrättning för kyrkliga riter.

KYRKAN  VEM ÄR HON?
Grunden för kyrkans tro och lära är Bibeln. Svenska kyrkan finns överallt där dess medlemmar lever och rör sig. Men kyrkan är först och främst en världsvid andlig gemenskap i Jesus Kristus. Kyrkans uppdrag (mission) är att i ord och handling förkunna evangelium om Jesus Kristus genom att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni.

Genom varje kyrkotillhörig, förtroendevald och anställd, vigd eller icke vigd, gestaltar kyrkan dagligen sin existens och sin villighet att tjäna Gud och sin nästa.

Kyrkans uppdrag bärs i hög grad upp av orden och språket. Men många andliga erfarenheter är svåra eller omöjliga att uttrycka och förmedla i ord. I kyrkans diakonala arbete förvandlas orden till talande handling. Men även den sakrala konsten och kulturens mångahanda uttrycksformer erbjuder värdefulla redskap i kyrkans verksamhet.

Kyrkan kan i grunden inte definieras i fysiska termer. Kyrkobyggnader är redskap i arbetet men aldrig ett mål för det.



GEMENSKAP TROTS OLIKA TRADITIONER
Bland dem som tillhör Svenska kyrkan kan man finna människor med olika traditioner och värderingar. Det är viktigt att den ena trosriktningen eller gruppen inte förtrycker den andra utan att vi utifrån våra olika
utgångspunkter tillsammans får upptäcka rikedomen i Guds församling.

GUDSTJÄNSTEN ÄR FÖRSAMLINGENS CENTRUM
Församlingens verksamhet ska ha gudstjänsten i centrum. Gudstjänsten är ett uttryck för viljan att föra in Guds och tidlöshetens tilltal och närvaro i människors vardag.

Det är viktigt att gudstjänsten utformas med tanke på de människors erfarenheter och referensramar, som man vänder sig till. Detta kan uppnås genom att bejaka olika alternativa uttrycksformer och genom att målmedvetet arbeta för att involvera så många som möjligt, både lekmän och anställda, i förberedelserna och genomförandet av gudstjänsten.

Vi vill att gudstjänsten skall förmedla hemkänsla vilket kräver att nya och fria uttryck förenas med en upplevelse av igenkänning. Det är viktigt att sökandet efter nya uttrycksformer inte leder till utarmning av gudstjänsten eller skapar känslor av främlingskap.

Gudstjänstens upplägg bör omsorgsfullt förankras i församlingen och grundas i den strategi som formulerats i församlingsinstruktionen.

DET HELIGA RUMMET MÅSTE VÄRNAS
I ett samhälle som präglas av ytlighet, stress och brist på sammanhang, kan den öppna och tillgängliga kyrkan vara en oersättlig plats för stillhet, eftertanke och inre lugn för människor.

Svenska kyrkan har ett stort ansvar att värna om sina kyrkor som heliga rum. Det är viktigt att utforma tydliga principer för hur och till vilka ändamål kyrkans lokaler och andra fysiska tillgångar skall upplåtas så att nyttjandet ligger i linje med kyrkans mål och syfte.

Svenska kyrkan har ett stort ansvar att förvalta det kulturhistoriska arv som är knutet till kyrkorna. I förvaltningen av de kulturhistoriska värdena är det viktigt att ändamålsenlighet och funktion inte blir satta åt sidan.

DIAKONI ÄR KÄRLEKENS HANDLINGAR
Kyrkans diakonala arbete handlar om att:
• hjälpa människor i livskriser.
• slå vakt om människovärdet, särskilt för de små och svaga, de ofödda, de svårt sjuka och de som är i livets slutskede.
• överbrygga funktionshinder.
• värna om barn, äktenskap och familj.
• stödja ensamma föräldrar.
• sjukhuskyrkan och fängelsearbetet understöds och ges goda arbetsvillkor.
• motverka idealisering och bruket av droger samt att bidra till att skapa drogfria miljöer.
• aktivt ta i frågorna om arbetets villkor och vårt gemensamma ansvar för de arbetslösa.
• ta människors oro och rädsla för och upplevelse av misslyckande på allvar i tider av omvälvande samhällsförändringar.
• hjälpa till att inlemma flyktingar och invandrare i samhälle och församling.
• se och bekräfta människor.

Kyrkans diakonala arbete har andra kvaliteter än likartad verksamhet inom kommun och landsting och kan inte ersätta kommunens och landstingets ansvar inom vård och omsorg. För det diakonala arbetets utveckling är det viktigt att samverka med offentliga sektorn och dess företrädare.

Så mycket som möjligt av det diakonala arbetet bör organiseras så att ideella insatser underlättas och uppmuntras. Svenska kyrkan bör även eftersträva samverkan och utbyte med andra organisationer som bygger på frivilligarbete.
En viktig uppgift för kyrkan är att tillsammans med andra organisationer arbeta för en effektiv beredskaps och jourverksamhet i kris och katastrofsituationer.

Många lider i ensamhet och isolering av sjukdom och psykisk ohälsa. Kyrkan har en viktig uppgift i att bidra till att förebygga ohälsa, inte minst genom att på olika sätt i sin gemenskap ta in dem som är särskilt utsatta och i behov av stöd.
Församlingarna bör ha genomarbetade och väl förankrade program för att synliggöra och vidta åtgärder för att underlätta alla människors möjlighet till delaktighet och medverkan i församlingens skiftande verksamheter, oavsett språkliga, funktionsmässiga, psykologiska eller andra barriärer.

Svenska kyrkan på nationell nivå har en viktig roll i att hjälpa församlingarna att systematisera, synliggöra och sprida information och kunskap om utanförskap och funktionshinder.

För att främja trygghet och säkerhet i kyrkans diakonala arbete, då kyrkans företrädare möter nya människor, kan det på vara motiverat att introducera en legitimationshandling för dem som är engagerade i verksamheten.

VI VILL ATT SVENSKA KYRKAN SKA BLI UNG PÅ NYTT
Barnen och de unga är kyrkans och församlingens framtid. Kärnan i varje församlings barn och ungdomsverksamhet bör vara gudstjänster som även barn och unga kan förstå och uppskatta. Söndagsskola och barntimmar kan ge viktiga kunskaper som ökar barnens utbyte av församlingens gudstjänster. För konfirmanderna i församlingen är det viktigt att församlingens liv innefattar gudstjänster som tilltalar också de unga, till exempel genom gospelkörer och andra verksamheter som framhäver glädjen och friheten i det kristna budskapet.

Söndagens gudstjänster bör kompletteras med vardagsverksamhet i olika former och för olika åldrar till exempel kyrkans barntimmar och förskola.

Konfirmationen är inte bara en bekräftelse av dopet utan även en viktig milstolpe i den unga människans mognad och kunskapsutveckling om vad den kristna tron innebär. Den negativa trenden när det gäller andelen unga som konfirmerar sig måste brytas och insatser för att uppnå detta behöver ges hög prioritet.
Sådana insatser bör bygga på en genomtänkt strategi som integreras i församlingens övriga arbete och med andra verksamheter som ungdomar deltar i.
Identitet, tro och bekännelse förutsätter kunskap. Därför är kyrkans arbete i skolorna viktigt. Barn och ungdomar måste ges möjlighet att möta kristen tro och kristet tänkande i skolans verksamhet. Församlingarna måste avsätta resurser för att möjliggöra ett aktivt skolarbete, dokumenterat och beskrivet i församlingsinstruktionen.

Det är även viktigt att stödja olika fristående organisationer inom Svenska kyrkan som vill verka bland unga för att göra Jesus Kristus känd, trodd och älskad.

MUSIK OCH KÖRVERKSAMHET ÄR MER ÄN FÖRSTÄRKARE
Kyrkomusik och körverksamhet är viktigt i kyrkan. Sången och musiken kan ofta förstärka en andlig upplevelse och öka gemenskapen mellan människor. Musik, körverksamhet och liturgisk dans är viktiga redskap i strävan att involvera dem som lever inom församlingens gränser i kyrkans gemenskap.

SVENSKA KYRKANS UPPDRAG ÄR MISSION
Svenska kyrkans internationella arbete har sin utgångspunkt i missionsbefallningen och ska bedrivas både på lokal stifts och riksnivå. För att frigöra ett kraftfullt engagemang är det viktigt att värna församlingarnas frihet att självständigt utveckla och finansiera egna missions, bistånds och samverkansprojekt. Utan ett lokalt engagemang förlorar det internationella arbetet alltför lätt den viktiga kopplingen till församlingens dagliga verksamhet.

Samtidigt är det viktigt att församlingarna och rikskyrkan har tillgång till och använder sig av effektiva system för informationsutbyte, redovisning och revision. Tilltron till Svenska kyrkans evangelisations hjälp och solidaritetsarbete får inte rubbas genom bristande säkerhet och kontroll i hanteringen av resurser.

Kopplingen till de rikskyrkliga organen är viktiga för att trygga kontinuiteten och för att främja ett brett informations och erfarenhetsutbyte.

Församlingarna bör i samråd med handläggare på stifts och riksnivå kontinuerligt sträva efter att få del av EU´s utvecklingsmedel som resurs i församlingarnas bistånds och missionsarbete.

Svenska kyrkan måste fortsätta att bedriva mission och hjälpverksamhet i andra länder. Vi har i Sverige mycket att lära från kyrkor i andra länder när det gäller att bedriva mission i den egna befolkningen.

Genom Svenska Kyrkan i Utlandet, skall svenskar som är bosatta eller tillfälligt vistas utomlands även i framtiden ha möjlighet till gemenskap och engagemang i Svenska kyrkan. De ska ha en fullvärdig rösträtt för att kunna göra sin stämma hörd även vid valen till stiftsfullmäktige och Kyrkomöte.

BEMÖT GÄSTEN, FLYKTINGEN OCH DE NYA SVENSKARNA SOM DU SJÄLV VILL BLI BEMÖTT
Kyrkan skall som tidigare aktivt kämpa mot rasism och främlingsfientlighet och arbeta för en generös flyktingpolitik samt bidra till att saklig information sprids om denna. Kyrkan bör också ställa upp praktiskt för flyktingar och invandrare för att underlätta deras inlemmande i vårt samhälle. Därför bör vi verka aktivt för att integrera dem i församlingens verksamhet.


EKUMENIK ÄR LIVSVIKTIG
För en kyrka som ser sig själv som en del av en världsvid andlig gemenskap blir det ekumeniska arbetet på nationell och internationell nivå livsviktigt. I det lokala ekumeniska arbetet är Svenska kyrkan en mycket viktig part om den lokala ekumeniken skall fungera. Ekumeniskt arbete kan bedrivas på många sätt, inte minst genom teologiska samtal, gudstjänstgemenskap och praktiskt, humanitärt arbete i både Sverige och utomlands. Respekt för andra kyrkotraditioner är nödvändig om det ekumeniska arbetet skall vara trovärdigt.

Den nya informationstekniken har öppnat för nya möjligheter till utbyte och gemenskap över nationella och fysiskt betingade gränser. Dessa möjligheter bör tas till vara.

ETISK FÖRVALTNING ÄR EN FRÅGA OM TROVÄRDIGHET
Svenska kyrkans samlade tillgångar skall användas på ett sådant sätt att förvaltningen underordnas det övergripande målet att göra Kristus känd och älskad.
Svenska kyrkans ägande och ekonomiska tillgångar får inte hanteras på ett sätt som skapar trovärdighetsproblem i hennes evangelisatoriska uppdrag. En entydig strävan skall därför vara att Svenska kyrkan skall fungera som ett exempel på att ägande och rikedom på ett trovärdigt sätt går att förena med kamp mot girighet, miljöförstöring och misshushållning. Detta kräver att Svenska kyrkans egen förvaltning präglas av en vilja till öppenhet och genomlysning.

Etisk förvaltning kan främjas genom införande av välutvecklade etiska principer och riktlinjer i placeringsfrågor och egendomsförvaltning. Detta bör ske på samtliga nivåer inom Svenska kyrkan.

KYRKAN FÖRVALTAR SKAPELSEN OCH TAR ANSVAR FÖR MILJÖN.
Kyrkan ska även i fortsättningen engagera sig för uppgiften att värna om skapelsen och i samarbetet med alla goda krafter arbeta för att bygga upp ett ekologiskt hållbart samhälle, både lokalt och globalt. Varje kyrkotillhörig och församling har ett ansvar som förvaltare. Kyrkan förlorar trovärdighet i sitt andliga uppdrag om den försummar ansvaret för den fysiska och psykiska miljön. Vi vill att det på varje nivå och ansvarsområde i Svenska kyrkan bedrivs ett målmedvetet och kraftfullt arbete för en långsiktigt hållbar miljö.

VIKTIGT MED FORSKNING OCH UTVECKLING INOM KYRKAN
Forskning och utveckling av ny kunskap är ett verksamhetsområde som av tradition sällan prioriterats högt inom trossamfunden. Kyrkan står nu i en tid som präglas av en dramatisk tillväxt av ny kunskap. För prästers och andra anställdas utveckling och för kyrkans självförståelse och hennes syn på sin roll i individens och samhällets liv är forskning och utveckling en verksamhet som kommer att bli allt viktigare. Därför bör de rikskyrkliga organen långsiktigt och metodiskt avsätta resurser för teologisk och annan forskning av betydelse för Svenska kyrkan.

CLEARING FÖR RÄTTVIS UTJÄMNING
Svenska kyrkans clearingsystem underlättar förverkligandet av människors önskningar när det gäller val av plats för kyrkliga handlingar.

Det är viktigt att kyrkans clearingsystem omfattar både dop, konfirmation, vigsel och begravning
i samtliga Svenska kyrkans församlingar.

Ett välutvecklat clearingsystem handlar om att skapa en rimlig rättvisa mellan de församlingar där de kyrkliga handlingarna äger rum och den församling där den kyrkotillhörige är skriven. Clearing kräver tydlighet när det gäller det pastorala ansvar som är knutet till de kyrkliga handlingarna. Clearing mellan församlingarna får inte leda till att det pastorala ansvaret blir eftersatt.

Det är viktigt att kyrkoråden i församlingarna aktivt arbetar med att utveckla levande andliga och fysiska miljöer samt att organisationen anpassas för den verkliga efterfrågan på församlingens tjänster.

Svenska kyrkan skall bedriva verksamhet över hela landet. För att detta skall bli möjligt är det viktigt att kyrkans utjämningssystem bidrar till att utjämna skillnader i ekonomisk bärkraft mellan församlingar. Hur långt utjämningen skall drivas måste vara föremål för ett kontinuerligt samtal och utvärdering.

VI VILL FÖRENKLA ORGANISATIONEN INOM KYRKAN
Det finns många skäl för Svenska kyrkan att eftersträva en enklare och tydligare organisationsstruktur. På varje nivå i organisationen bör det endast finnas en beslutande instans som gör anspråk på direkt demokratisk legitimitet.

Den dubbla ansvarslinjen där ansvaret är fördelat mellan förtroendevalda och präster är viktig i förståelsen av Svenska kyrkan som en evangelisk luthersk kyrka. Tillämpningen av den dubbla ansvarslinjen gör det naturligt att eftersträva att beslutsrätt delas av kyrkoherde och förtroendevalda. För att tydliggöra hur det gemensamma och delade ansvaret förvaltas bör biskoparna ha både yttrande och rösträtt i kyrkomötet.

I församlingens arbete är det viktigt att fånga upp engagemanget utanför de anställdas och de förtroendevaldas krets. Församlingsmötet, där församlingens alla medlemmar inbjuds till samtal kring församlingens verksamhet, kan vara en bra form för detta.

Församlingsmedlemmarnas frivilliga gåvor och ideella arbete kan tänkas ersätta arvoderade uppdrag.

Medverkan från lekmän bör på olika sätt främjas i kyrkans verksamhet. I Församlingsinstruktionen bör formerna för hur detta skall ske klargöras. Det är viktigt att församlingsborna involveras i arbetet med församlingsinstruktionen.


RENODLADE PERSONVAL ÄR ETT EFFEKTIVT MEDEL MOT POLITISERING
Valförfarandet i de kyrkliga valen är inte anpassat till det låga valdeltagandet bland medlemmarna och vi vill därför stödja initiativ som syftar till ett förenklat valförfarande till stöd för ett ökat deltagande i valet. Val med gemensam valsedel i varje valkrets kan underlätta valproceduren. Renodlade personval är ett viktigt steg för att minska politiseringen inom kyrkan. Renodlade personval medför också att de förtroendevaldas lojalitet till parti/nomineringsgrupp ersätts med ett hängivet engagemang för kyrkan/församlingen.

VAL AV FÖRSAMLING SKALL VARA FRITT
Vi vill på allvar ta ansvar för kyrkans åtagande att bedriva verksamhet över hela landet. Vi säger därför ja till tanken på en fri församlingstillhörighet där kyrkoavgiften stannar kvar i den församling där man är bosatt. Det är viktigt att vi i övrigt genomför alla de förändringar som är möjliga för att kyrkans medlemmar fritt skall kunna välja vilken territoriell församling man vill engagera sig inom.

PERSONALANSVAR INTE BARA FÖR (IN)VIGDA
Svenska kyrkans anställda har ett arbete som ofta utsätter dem för djupgående påfrestningar. Kyrkan har därför ett ansvar för att alla anställda erbjuds professionell och regelbunden handledning, samtal och kompetensutveckling. Det är viktigt att alla kyrkans anställda involveras i fullgörandet av kyrkans uppdrag. I mötet med enskilda människor, som söker sig till våra kyrkor, församlingshus och kyrkogårdar är frågan om den anställde är vigd eller icke vigd av underordnad betydelse.

KYRKAN MÅSTE OCKSÅ VARA DIGITAL
Människor möts och söker i allt större utsträckning information i den digitala världen på Internet och via andra elektroniska medier. Detta gäller inte minst för unga människor. Om Svenska kyrkan ska bli synlig och tillgänglig på Internet är det viktigt att man på samtliga nivåer inom kyrkan har genomarbetade och väl fungerande kommunikationsstrategier för hur de nya medierna skall användas för att öka tillgängligheten till kyrkan, till dess verksamhet och andliga skatter.

KULTURARVET EN ANGELÄGENHET FÖR HELA FOLKET
Vi är angelägna om att slå vakt om den kulturskatt vi har i form av kyrkoårets helgdagar. Svenska kyrkan har en viktig uppgift i att levandegöra betydelse och innebörd i kyrkoårets helgdagar. Detta uppdrag är särskilt viktigt i kyrkans skol och konfirmandarbete.

De kyrkliga kulturminnena utgör en annan viktig och värdefull del av det svenska kulturarvet. Ansvaret för dessa bör därför inte bäras enbart av Svenska kyrkans egna medlemmar. Det är en angelägenhet för hela svenska folket. Därför bör Svenska kyrkan få en skälig ersättning från staten för vård av kulturhistoriskt värdefull egendom.

Församlingskyrkorna är viktiga bärare av bygdens och dess människors identitet och historia. Det är viktigt att kyrkolokalerna i så stor utsträckning som möjligt, hålls tillgängliga för besökare. Naturligtvis gäller detta även för dem som lever med olika typer av funktionshinder.

Vi vill att Svenska kyrkan skall vara en aktiv kulturbärare och en oberoende förmedlare av tidigare generationers andliga erfarenheter till kommande generationer. Ansvaret handlar inte primärt om att bevara byggnader och andra kulturföremål utan om att upprätthålla kunskaperna om och förståelsen för deras tillkomst och bruk.

I de fall där statsmakten, och andra intressen som värnar om det kulturhistoriska arvet, inte anser sig kunna finansiera en ändamålsenlig vård av den historiskt värdefulla egendomen, bör det stå Svenska kyrkan fritt att avyttra den aktuella egendomen.

KYRKOAVGIFT EFTER BÄRKRAFT
Kyrkoavgiften ska utgå efter bärkraft och tas upp på samma sätt som inkomstskatten. Kyrkoavgiften skall beslutas lokalt. Avgiftsuppbörden bör även i en framtid, på grund av de särskilda krav staten ställer på Svenska kyrkan, vara kostnadsfri. Även andra trossamfund, som så önskar, skall även fortsättningsvis kunna få hjälp med uppbörden via skattesystemet.

BEGRAVNINGSVÄSENDET HOS SVENSKA KYRKAN ÄVEN I FRAMTIDEN
Vi anser att det är naturligt att Svenska kyrkan även i framtiden är huvudman för den helt övervägande delen av begravningsverksamheten. Verksamheten ska finansieras via en lokalt beslutad begravningsavgift. De som tillhör Svenska kyrkan betalar denna avgift via kyrkoavgiften.

Den enskildes möjligheter att välja gravskick måste värnas. Den som önskar bli begravd på annan plats än där man är folkbokförd skall erbjudas möjlighet till detta. Kostnaderna för detta utjämnas genom ett riksomfattande clearingsystem.

Omsorg om de levande och respekt för de avlidna måste prägla begravningsverksamhetens utformning. Detta ska genomsyra både begravningsplatsernas utformning, den tekniska verksamheten och personalens bemötande av besökare.

FÖRÄNDRING ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL
Förändring och förnyelse är livsviktigt för en kyrka som vill möta människor där de befinner sig. Men förändrings och förnyelsearbete måste få ta tid. Anpassning till rådande värderingar och attityder i samhället får aldrig bli ett självändamål.

De som är ansvariga för förändringsprocesserna måste våga ta tid i anspråk för information, remisser och bred förankring.

Språket är en nyckelresurs i samband med allt förnyelse och reformarbete. Viljan till förnyelse får inte leda till att vi går miste om mening, djup och innehåll i det språkbruk som tillämpas i församlingen. Det har inget egenvärde att välja bort ålderdomliga ord och uttryck om det leder till förlust av innebörd och mening.

Möjligheten att använda sig av alternativa liturgiska uttryck kan upplevas som en rikedom samtidigt som en sådan frihet gör förändringsarbetet mindre ödesmättat.

För att främja förnyelse och vitalitet i församlingarna har stiften och de rikskyrkliga organen en viktig uppgift i att visa på och ge uppmärksamhet åt väl fungerande exempel.

VI VILL BYGGA SAMHÄLLET PÅ KRISTEN VÄRDEGRUND
Sverige är sedan tusen år ett land som präglats av kristen tro och etik. Vi vill att detta skall vara en naturlig och självklar grund för samhällsbygget även i framtiden.

I ett öppet, pluralistiskt och internationellt orienterat samhälle är det viktigt att det klart framgår på vilken värdegrund landets kulturella och sociala liv vilar. Det är viktigt både för att framstå som tydlig för andra och för att inte förlora kontakten med de egna historiskt givna rötterna.

Vi anser att en kristen människosyn och etik skall ligga till grund för samhällsbygget, vilket inte innebär att vi accepterar inskränkningar för människor med annan religion att utöva sin tro. Medvetenhet om den egna identiteten är tvärtom en hjälp att förstå, synliggöra och respektera människor som har en annan religiös och kulturell bakgrund.

EN FRI KYRKA ÄR EN VIKTIG KRAFT I SAMHÄLLET
Den kristdemokratiska rörelsen har varit pådrivande i den utveckling som ledde fram till Svenska kyrkans frigörelse från statsmakten. Genom att organisera kristdemokrater och andra som delar förbundets värderingar i en fristående gren inom den kristdemokratiska rörelsen vill vårt förbund understryka vikten av att det kyrkliga engagemanget grundas på enskilda människors övertygelse och inte på partipolitik.

Den verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkan och andra kyrkor och samfund är en viktig positiv kraft i det svenska samhället och har under årens lopp varit mycket betydelsefull i samhällsutvecklingen. Det finns starka skäl för stat och kommun att även fortsättningsvis se kyrkor och samfund som värdefulla aktörer och tillgångar i samhället.

De kristna trossamfunden i Sverige har ett gemensamt ansvar som förvaltare av den västerländska kristna etiken och värdegrunden i samhällsbygget. Samarbetet med andra kristna organisationer, som grundar sin verksamhet på samma bekännelseskrifter som Svenska kyrkan, är omistligt. Ungdomsorganisationerna CREDO och SALT är ett par exempel på sådana organisationer.

SVENSKA KYRKAN HAR EN SÄRSTÄLLNING I SAMHÄLLET
Svenska kyrkan har genom sin historia, tradition och breda förankring i det svenska folket en särställning i samhället. Svenska kyrkan är landets utan jämförelse största organisation om man ser till antalet medlemmar. Detta förhållande har inte förändrats av att den otidsenliga rollen som statskyrka har ersatts med en identitet som fristående folkkyrka och trossamfund.

EN ÖPPEN FOLKKYRKA MED LEVANDE FÖRSAMLINGAR
Vi vill att Svenska kyrkan skall vara en stabil och resursstark andlig kraft som har råd att bedriva en aktiv verksamhet i hela vårt land. Då omkring 75 % av invånarna i Sverige tillhör Svenska kyrkan har hon ett särskilt ansvar att skapa en samhörighetskänsla, inte bara bland sina egna medlemmar utan även i samhället i stort.
Viljan att slå vakt om och utveckla den öppna folkkyrkan, väl förankrad i det svenska folket, tar sig uttryck i kravet att Svenska kyrkan även i fortsättningen skall vara demokratiskt uppbyggd. Detta gör det naturligt för oss som tillhör Svenska kyrkan att ställa oss till förfogande i de kyrkliga valen. Vi vill arbeta för att Svenska kyrkan, som den bredast förankrade folkrörelsen i vårt land, får det stöd hon behöver.

SVENSKA KYRKANS IDENTITET ÄR EN FRÅGA OM BEKÄNNELSE
Svenska kyrkan har i kyrkoordningen själv definierat sin identitet som ett evangeliskt lutherskt trossamfund med episkopal struktur.
Kravet på en episkopal struktur, med stift och biskopar, ser vi som ett uttryck för en önskan att Svenska kyrkan skall manifestera en enhet i tro, bekännelse och lära.
Vi vill värna om kyrkans identitet så som den uttrycks i de bekännelseskrifter som Kyrkoordningen hänvisar till. Det är därför viktigt att de som valts till förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan tillåts utöva sitt uppdrag utan påtryckningar från de politiska partierna. Den förtroendevaldes syn på Svenska kyrkans identitet och uppdrag bör växa fram i kontinuerlig dialog med alla som har ansvar i kyrkan, vigda och icke vigda.

Genom vårt deltagande i de kyrkliga valen vill vi bidra till ett ökat valdeltagande. Engagemang, vitalitet och energi bärs upp av enskilda människor. Inför de kyrkliga valen bör därför sådana personer som har ett starkt kyrkligt engagemang lyftas fram.

EN VÄRDEGRUND SOM ÖVERLEVER ALLT
Vi vill att hela det svenska samhället skall byggas på den kristna värdegrunden. Naturligtvis vill vi att denna värdegrund även skall prägla vår verksamhet som förtroendevalda i Svenska kyrkan. Här nedan följer några uttryck för denna värdegrund.

Människan har inte skapat sig själv och bör därför visa ödmjukhet i sin relation till skapelsen. Brist på ödmjukhet utgör ett hot mot både den enskilda människans och mot hela mänsklighetens överlevnad.

Människan är ofullkomlig, vilket måste beaktas i all planering och i alla mänskliga relationer. Människans ofullkomlighet gör viljan till försoning och förlåtelse till en oundgänglig komponent i samhällsgemenskapen.

Alla människor har lika värde, oavsett tro, kön, läggning, åsikter, ålder, ras, rikedom, kunskap, och handlingar. Svenska kyrkan är en del i en världsvid kyrka som bejakar människors olikheter och samtidigt betonar att vi alla har en och samma Herre.

Det finns en etik, som är tidlös och grundläggande för människans långsiktiga överlevnad. Denna etik finns uttryckt i tio Guds bud och i det dubbla kärleksbudet. Genom att bejaka denna etik kan de destruktiva krafterna kraftfullt motverkas.

Kärleken är den högsta och överordnade etiska normen. Ett samhälle som är byggt med kärlek kännetecknas av generositet, öppenhet, värme, tillit, omsorg om det svaga och sårbara, frånvaro av våld och vilja till försoning.

Äktenskapet mellan man och kvinna är en hörnsten i det mänskliga samhällsbygget, samtidigt som det är ett uttryck för den djupaste gemenskapen mellan människor.

Barnets bästa skall sättas i centrum för samhällsbygge och samhällsgemenskap. Det är viktigt att kommersiella och andra krafter inte får äventyra detta.
För barnen är föräldrarna de viktigaste personerna. Föräldrarna har huvudansvaret för att deras barn får de värderingar och kunskaper de behöver för att orientera sig i samhället och för att förstå de sammanhang där de befinner sig.

Makten skall vara underordnad tjänandet och tjänsten. Denna tanke tar sig bland annat uttryck i subsidiaritetsprincipen, som innebär att maktbärande gemensamma institutioner i samhället skall stödja och komplettera de små gemenskaperna, inte ersätta dem.

Kyrkan har också en viktig uppgift i att självständigt granska maktutövningen i samhället, motverka förtryck, maktmissbruk och brister i samhällets bistånd till människor som är i behov av hjälp och stöd.

Människans solidaritet måste vara gränslös och gränsöverskridande. Därför välkomnar vi församlingarnas rätt att även använda kyrkoavgiftsmedel för biståndsverksamhet utanför den egna församlingens gränser.



Med detta program vill vi bidra till ett aktivt och tydligt engagemang för levande församlingar i Svenska kyrkan hos alla dem som valts till förtroendeuppdrag med stöd av Kristdemokrater i Svenska kyrkan.

Kontakta gärna någon företrädare för förbundet för frågor och samtal. Kontaktuppgifter finner du på förbundets hemsida, www.svenskakyrkan.kristdemokrat.se

Linköping 2008 08 28
för Kristdemokrater i Svenska kyrkan
Kurt Hedman
förbundsordförande


Programkommittén
SvenGunnar Hoffstedt, Nora, sammankallande
Thérèse Engdahl, Åhus
Kristina Töyrä, Kiruna
Febe Björklund, Mörrum
NilsOwe Engström, Bromma

NilsOla Andersson, Tavelsjö, förbundssekreterare

nilsola.andersson@tavelsjo.se
Tel 09038 328