Svenska kyrkan, kärleken, makten och indirekta val!

Kyrkovalet den 20 september handlar om gränslös kärlek men mest om makt. Det är en kombination som på papperet borde leda till ett högt valdeltagande i de kyrkliga valen. Dessvärre tyder inget på att det blir så.  Belöningen för den som går mot strömmen och röstar i kyrkovalet är ett genomslag för den egna rösten som är mer än fem gånger så stort som i de allmänna valen till kommun och landsting.

Det stora problemet med makten över Svenska kyrkan är inte att de politiska partierna engagerar sig i de kyrkliga valen. Problemet är att kyrkan inte kan genomföra valen utan partierna. Utan partier blir det inget val. Först efter att ha valt parti har man rätt att kandidera och som väljare göra sitt val av person. Parti går före person.

I samhällsbygget och valen till riksdag och kommuner är frågan om ideologi öppen medan kyrkan som evangeliskt lutherskt trossamfund har en fastlagd trosbekännelse. Kyrkans evangeliskt lutherska bekännelse fungerar som kyrkans ideologi och är inte förhandlingsbar.

Statsbärande allmänpolitiska partier måste däremot för sin trovärdighets skull vara konfessionellt obundna. Ett trossamfund kan inte lägga den ideologiska frågan och den egna identiteten i händerna på sekulära politiska partier. Att centern och socialdemokraterna inte accepterar detta är djupt tragiskt.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan är den enda nomineringsgruppen som driver frågan om ett nytt valsystem med rena personval. POSK och Frimodig kyrka kallar sig opolitiska men deras recept när det gäller valsystemet handlar om att gå över till indirekta val till Kyrkomöte och stiftsfullmäktige. Indirekta val kommer inte att leda till att partipolitiken försvinner från kyrkan.

Tvärtom kommer det leda till att partipolitikens grepp om kyrkan stärks. Indirekta val gynnar de största partierna i kyrkopolitiken som är S, C och M. Indirekta val missgynnar de grupper som säger att de vill ha bort partipolitiken från Svenska kyrkan. Det är bara de största grupperna som får någon representation i indirekta val. Vårt recept för att avveckla den partipolitiska kontrollen över Svenska kyrkan är därför det enda trovärdiga alternativet. Rena personval.

En nyhet i årets kyrkoval är att kyrkan erbjuder möjligheten att sätta tre kryss på varje valsedel. Vi tycker att det är särskilt viktigt i samband med att personvalsinslagen förstärks att väljaren får full frihet att fördela sina kryss. Om det skall vara möjligt krävs det att alla kandidater står på samma lista. I höstens kyrkoval är väljarens valmöjlighet begränsad genom att kryssen inte får fördelas fritt bland alla kandidater i valkretsen. Vi vill inte begränsa valfriheten. Varför vill socialdemokraterna och centern det?

Om alla kandidater i en valkrets står på samma lista kan de socialdemokrater som vill stå tillsammans i en gemensam grupp göra det. Även den kandidat som vill engagera sig för kyrkan men inte har hittat någon grupp att ansluta sig till kan med ett sådant system ändå erbjudas möjlighet att kandidera som fristående kandidat.

Ett sådant valsystem skulle bättre än dagens fånga upp det engagemang för kyrkan som finns bland medlemmarna. Med ett sådant valsystem skulle Svenska kyrkan bli oberoende av de politiska partierna utan att stänga dem ute från att delta i valen. Demokratin skulle vara den stora vinnaren på en sådan förändring.

Med dagens valsystem splittras kyrkans informationsresurser vilket gör att de röstberättigade inte kan garanteras att ha fått information om vilka kandidater som står till förfogande. Det är ett verkligt och stort demokratiskt problem och erbjuder billiga plattformar för grupper som med helt andra syften ser Svenska kyrkan som ett redskap för att bredda sin verksamhetsbas.

Det är dags för ett nytt valsystem, med renodlade personval, för att ge kyrkomedlemmen större inflytande - och bättre uttrycka kyrkans egen själ än dagens kopia av de allmänpolitiska valen.

Kurt Hedman, förbundsordförande för Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR f.d statssekreterare

Kristina Vigren, förstanamn till Kyrkomötet i Linköpings stift

Lennart Sacrédeus, förstanamn till Kyrkomötet i Västerås stift, riksdagsledamot.

Kyrkovalet, kärleken och makten över kyrkan

Om man inte har någon annan vägledning i livet kan det kännas frestande att följa den som talar om kärlek. Man behöver tyvärr inte vara gammal för att ha märkt att människans förmåga att älska är begränsad. Äktenskapet är ett svar på människans begränsade förmåga att älska. Både vi som individer och som folk har behov av att vi älskar en del människor mer än andra. Om vi sprider ut vår kärlek på samma sätt till alla är det som att öppna ytterdörren på vintern för att de som är utanför skall få lite mer värme. Föräldrar är skyldiga att älska sina egna barn mer än grannens barn. Det är inte diskriminering. Den som inte är ödmjuk inför människans begränsade förmåga att älska skadar tilltron till kärleken.

Om vi människor för att överleva måste sätta gränser för vår kärlek, så låter det väl som en ganska god idé att låta gränserna vara där naturen och Han som sagt att han skapat oss, har satt dom. Han skapade oss till man och kvinna. Undantagen bekräftar den regeln. Vi har ingen anledning att säga något negativt om enkönade relationer. Men det enkönade paret saknar av naturen fruktsamhet. Det hindrar inte att vi kan älska även dem som är ofruktsamma. Vi är inte kärlekslösa bara för att vi genom vår syn på äktenskapet accepterar de gränser som Gud genom naturen själv har gett oss. Vår uppfattning om äktenskap är densamma som kyrkan har i största delen av världen och som är härledd från Jesu undervisning. Att hålla fast vid den uppfattningen är inte kärlekslöst. Det finns nog större anledning att vara kritisk mot den som vill inbilla oss att människans kärlek blir större utan gränser. Gränslös kärlek är en illusion. Att inrätta sitt liv eller samhällets ordningar efter illusioner är mycket ohälsosamt.

Kyrkovalet den 20 september handlar inte om att vara för eller emot kärlek. Valet handlar om makten över kyrkan. Vi vill ha ett nytt valsystem i Svenska kyrkan som gör kyrkan oberoende av de politiska partierna. I dag är det de politiska partierna i riksdagen som styr kyrkan. Vi vill gå över till rena personval där alla kandidater som vill bli valda till ett uppdrag i en viss valkrets sätts upp på samma lista. Så mycket kärlek kan man väl begära av kandidaterna i kyrkovalet att de klarar av att stå på samma lista. Då kunde vi få sätta våra tre kryss fritt mellan alla kandidaterna på listan. Hjälp oss att avveckla den partipolitiska kontrollen över Svenska kyrkan. Rösta för rena personval. Rösta på Kristdemokrater i Svenska kyrkan. Det är vi som driver den frågan.

Nils-Ola Andersson
Förbundssekreterare

TV-debatt

Den 6 september genomfördes en TV-debatt med de sex största nomineringsgrupperna i Kyrkomötet.

Klicka här om du vill se debatten

	Romresan Samkönade äktenskap splittrar Svenska Kyrkan Demokrati in absurdum Utfall i valet 20 sept Kyrkan, kärleken, makten och indirekta val Kyrkovalet, kärleken och makten över kyrkan TV-debatt Inte ens tre veckor kvar Tre huvudfrågor i valet Åtta frågor och svar Motion om syn på äktenskapet Kritik från engelska kyrkan Motion om avsägelse av vigselrätten Moderaterna och makten

Inte ens tre veckor kvar

Kyrkovalet börjar om endast fem dagar (förtidsröstning på särskilda röstmottagningsställen).

Om lite mer än två veckor är valet över. Fram till den 20 september har vi chansen att arbeta för att upplysa bekanta och främlingar om hur man enkelt kan avveckla den förödande partipolitiska kontrollen över Svenska kyrkan.

BILAGA I KYRKANS TIDNING

Torsdag den 3 september kommer 40 000 prenumeranter på Kyrkans tidning att få den 8-sidiga bilaga om kyrkovalet som vi redan skickat ut till alla som är medlemmar i det kristdemokratiska partiet. Utöver de ca 70 000 bilagor som skickas med som bilagor i tre olika tidningar kommer alla medlemmar i förbundet få ett eget exemplar med posten. Vi har fortfarande några exemplar över om du vill ha fler att dela ut. (kostar 50öre/st + frakt) Vi har även skickat ett pressmeddelande till de stora tidningarnas ledarsidor om att Kristdemokrater i Svenska kyrkan storsatsar för att avveckla den partipolitiska kontrollen över Svenska kyrkan.

KNAPPAR OCH DEKALER

Hjälp gärna till att exponera kampanjknappen för www.personval.nu Du kan nu få hur många knappar du vill GRATIS.

Det finns fortfarande ca 25 dekaler kvar i lager
Dom gör bättre nytta på ett mer synligt ställe.

AFFISCHER

Efterfrågan på affischer har varit störst i formatet A3

Vi har därför endast tryckt upp av våra snygga affischer i detta format.

Det finns fortfarande kvar att beställa för 10 kr/st.

1. Gör nåt annorlunda – rösta i kyrkovalet
2. Jesus kyrkans Herre – inte politiska partier
3. Levande församlingar – med kärlek som vågar tro
4. Renodlade personval i Svenska kyrkan – utan politiska partier

VALSEDLAR I ALLA VALLOKALER

Tyvärr har vi inte resurser att skicka ut valsedlar till alla röstberättigade(5,6 miljoner). Detta är en allvarlig brist i det nuvarande valsystemet att alla röstberättigade inte får se valsedlarna INNAN man kommer till vallokalen. Valnämnderna har skyldighet att se till att våra valsedlar till stiftsfullmäktige och Kyrkomöte finns i vallokalen. Hjälp till att påpeka för valförrättarna om detta inte fungerar.

Tre huvudfrågor i valet

Så här ser Kristdemokrater i Svenska kyrkan på Partipolitiken i kyrkan, de konservativa krafterna och Kärleken.

ARGUMENT OM OPOLITISKA ALTERNATIV

Kristdemokrater i Svenska kyrkan är den enda nomineringsgruppen som driver frågan om ett nytt valsystem med rena personval. POSK och Frimodig kyrka kallar sig opolitiska men deras recept när det gäller valsystemet handlar om att gå över till indirekta val till Kyrkomöte och stiftsfullmäktige. Indirekta val kommer inte att leda till att partipolitiken försvinner från kyrkan. Indirekta val gynnar de största partierna i kyrkopolitiken som är S, C och M. Indirekta val kommer därför att missgynna de grupper som säger att de vill ha bort partipolitiken från Svenska kyrkan och kommer därför att förstärka partipolitiseringen. Vårt recept för att avveckla den partipolitiska kontrollen över Svenska kyrkan är därför det enda trovärdiga alternativet. Rena personval.NU

ARGUMENT OM KONSERVATIVA KRAFTER

Socialdemokratiska ledarskribenter skriver om vikten av att socialdemokrater deltar i valet för att motverka ”konservativa krafter”. Kristdemokrater i Svenska kyrkan nämns ofta som något man vill skrämmas med. Kristdemokrater i Svenska kyrkan står inte för någon annan ideologi eller syn på saker och ting än den som Jesus utvecklade i sin bergspredikan för lite mer än 2000 år sedan. Det är i Jesu bergspredikan vi kan läsa om det högsta av alla bud, budet om att älska Gud och sin nästa som sig själv. Den socialdemokratiska ideologin har visserligen formulerats senare. Men vem vill påstå att den franska revolutionens eller marxismens paroller från 17- och 1800-talet känns som mer vitala inspirationskällor än Jesu Bergspredikan? Om vi nu alla är konservativa på nåt sätt så är det väl bättre att vara det på ett mer inspirerande sättJ

ARGUMENT OM KÄRLEK

Alla som vet nåt om kärlek vet att vi människor inte klarar av gränslös kärlek. Om vi människor för att överleva måste sätta gränser för vår kärlek, så låter det väl som en ganska god idé att låta gränserna vara där Han som sagt att han skapat oss, har satt dom. Till man och kvinna skapade han oss. Vi har ingen anledning att säga något negativt om enkönade relationer. Vi har heller ingen anledning att säga något negativt om enögda personer. Men den enögda blicken på tillvaron ser inte djupet och det enkönade paret saknar fruktsamhet. Det hindrar inte att vi kan älska både dem som är enögda och ofruktsamma. Vi är inte kärlekslösa bara för att vi erkänner att vi är beroende av gränser.

PARTIPOLITIKENS OBLYGA ANSIKTE INNANFÖR KYRKPORTEN

I en annons på Internet avslöjar socialdemokraterna sin vision för Svenska kyrkan.

”Öppna kyrkan” uppmanar texten i annonsen med en bild på en stängd kyrkport. Vad tror Du händer om man klickar på den stängda kyrkporten? Jo, klickar man så tittar Olle ut. Olle Burell är gruppledare för socialdemokraterna i Kyrkomötet och i socialdemokraternas vision för Svenska kyrkan kommer man inte förbi Olle om man vill komma in i kyrkan. Förre statsministern Göran Person kallades i folkmun HSB (Han Som Bestämmer) I TV har vi hört honom berätta att han drömt om att som präst bli tjänare i Guds hus. Den nya generationen socialdemokrater nöjer sig inte med att se sig själva som kyrkans tjänare. HSB har fått en ny innebörd.

Låt oss se till att detta bara förblir ett skämtJ

Den 20 september är det väljarna som bestämmer!

Låt oss påminna alla och en var om det!



Nils-Ola Andersson

Förbundssekreterare

090-38 328

Åtta frågor och svar från Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR)

Så här svarar förbundet på 8 frågor som Svenska kyrkans informationsavdelning ställt till samtliga nomineringsgrupper i Kyrkomötet.

1. Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp.

Att satsa på kärnverksamheten gudstjänst, diakoni och undervisning, inte minst för unga.

Att byta valsystem så att kyrkan blir oberoende av de politiska partierna.
Att ta det ekumeniska ansvaret på allvar så att vår kyrka inte blir isolerad.

2. Beskriv en sak som ni vill förändra eller förbättra inom Svenska kyrkan.

Vi vill införa renodlade personval i de kyrkliga valen så att alla kandidater i en valkrets står på samma lista. På så sätt kan man fördela sina kryss fritt mellan alla kandidater och individens engagemang kommer före partiers och gruppers intressen.

3. Ska kyrkan engagera sig mer eller mindre i samhällsfrågor än vad den gör idag?

Kyrkan är inte till för sin egen skull utan för världen utanför. Samhällsengagemanget måste bäras av enskilda människor som drivs av kärlek till Gud och nästan. Kyrkan bör genom undervisning hjälpa människor att ta sitt etiska ansvar i samhället.

4. Vilken uppgift bör kyrkan ha internationellt?

Kyrkan skall finnas där människorna är. Svenskar finns i stor utsträckning utanför Sverige. Internationellt ekumeniskt utbyte följer av insikten att kyrkan bör leva i världsvid enhet. Mission som ett ömsesidigt utgivande är en del av att vara kyrka.

5. Vad ska kyrkan göra för att locka fler yngre?

Lär av kristna ungdomsrörelser hur man skapar attraktion och gemenskap för unga. Uppmuntra till andaktsliv i hem och familjer och visa att kristet tänkande har relevans för moderna människor. Involvera unga, genom uppgifter och praktikplatser.

6. Bör homosexuella få gifta sig i kyrkan?

Äktenskapet är instiftat av Gud för den fruktbara föreningen mellan en man och en kvinna. Vi delar respekten för skapelseordningen med den världsvida kristenheten och vill inte isolera Svenska kyrkan genom att förändra innehållet i äktenskapet.

7. Ska vi behålla nuvarande valsystem med direkt val till alla beslutande organ (i församling, samfällighet, stift och på den nationella nivån)?

Indirekta val gynnar bara majoritetsgrupper. Det är inte bra. Vi vill gå över till rena personval. Därmed behöver kyrkan inte dela ut resurser till grupper som använder valsystemet för att främja sina egna intressen.

8. Beskriv kort varför man som väljare ska rösta på just er nomineringsgrupp. Vad särskiljer er från andra grupper?

Vi vill verka för levande församlingar och en växande frimodig kyrka som företräds av kandidater som lever aktivt i kyrkans vardagsliv. www.personval.nu. är vårt konkreta förslag om hur den partipolitiska kontrollen över svenska kyrkan skall avvecklas.

Motion till Kyrkomötet

av Lennart Sacrédeus och Karl-Gunnar Svensson

Om Svenska kyrkans syn på äktenskapet utifrån åtagandena inom Lutherska Världsförbundet och Borgågemenskapen

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar
att Svenska kyrkan står fast vid den allkristna synen på äktenskapet såsom förbehållet relationen mellan en man och en kvinna,
att före 2012 fattar Svenska kyrkan inte något beslut som skulle gå emot åtagandena i fråga om äktenskap och homosexualitet som finns inom Lutherska världsförbundet och Borgågemenskapen.

MOTIVERING

Lutherska världsförbundet
När Lutherska världsförbundet sammanträdde i Lund under slutet av mars 2007, enades det råd som arbetat med bland annat frågan om homosexualitet i ett ekumeniskt perspektiv om en rekommendation.  Syftet var att främja dialogen mellan de olika lutherska kyrkorna inom förbundet – att medlemskyrkorna fortsatte att rådfråga varandra kring detta ämne fram till mars 2012 och att detta inte skulle bygga på ren avrapportering utan verkliga samtal och konsultationer: ”Det bör ske konsultationer över regionala och nationella gränser och, om möjligt, något slags interimsrapportering till Lutherska världsförbundets råd under denna period.”
En kyrka bör, enligt Lutherska världsförbundet, alltså inte fatta beslut rörande äktenskap och homosexualitet utan att först ha konsulterat de lutherska kyrkorna i de sju geografiska regionerna inom förbudet.
Dokumentets själva syfte var just att upprätthålla den respektfulla dialogen mellan olika nationella kyrkor inom rådet. Det samtalsdokument som tagits fram – ”Proposed Guidelines and Processes for Respectful Dialogue on Marriage, Family and Human Sexuality” – ska enligt rekommendationen också distribueras och användas i de olika kyrkorna som underlag för en dialog inom dem fram till år 2012. Eftersom det bara är en vägledning i hur samtalet bör gå till, kan dokumentet behöva kompletteras med andra teologiska dokument m.m.

Borgådeklarationen
I den av Svenska kyrkan med andra lutherska och anglikanska kyrkor ingångna Borgådeklarationen framgår också vikten av dialog när den påbjuder ”kollegialt och konciliärt samråd i fråga om tro, liv och vittnesbörd”:

”Det finns en mängd olika av varandra avhängiga aspekter på detta slag av gemenskap. Denna omfattar enighet i tro och gemensamt sakramentsfirande, som understöds av ett förenat ämbete och former för kollegialt och konciliärt samråd i fråga om tro, liv och vittnesbörd. Dessa uttryck för gemenskap kan behöva konkretiseras i kyrkliga lagar och förordningar. För att gemenskapen ska nå sitt fulla förverkligande fordras att alla dessa synliga sidor av kyrkans liv genomsyras av en djup andlig gemenskap, ett sammanväxande i en och samma anda, ömsesidig omtanke och en omsorg om enhet (Fil 2:2).”

Faktum är att detta är påbjudet i själva deklarationstexten: ” Vi förpliktar oss… (VIII). att åstadkomma lämpliga former för kollegialt och konciliärt rådslag vad gäller avgörande frågor om tro och kyrkoordning, liv och tjänst; (IX) att uppmuntra till rådslag mellan representanter för våra kyrkor och underlätta undervisning och idé- och informationsutbyte i teologiska och pastorala angelägenheter.” (Borgådeklarationen)
Naturligtvis är det angeläget att den kontaktgrupp, vilken har ansvar för att förverkligandet av överenskommelsen, även i denna fråga fullföljer sitt uppdrag, likaså att kyrkomötet för Svenska kyrkan självklart inte överträder Borgådeklarationen genom att fatta beslut om en ny äktenskapssyn innan samråd och ömsesidiga konsultationer, i omsorg om enheten, har ägt rum.
Naturligtvis är det också viktigt att se bortom Borgågemenskapen, vilket också uttrycks i deklarationen, så att Svenska kyrkan också strävar och stödjer en närmare gemenskap med anglikanska och lutherska kyrkor i andra regioner, framför allt i relation till Nordamerika och de snabbt växande systerkyrkorna i Afrika.
(Källa: www.porvoochurches.org)


Luthersk äktenskapssyn
”Gud sammanfogar de båda till ett.” Detta är en central tanke – och en hemlighet – i det kristna äktenskapet, som den finns uttryckt i Svenska kyrkans kyrkoordning (23 kap. Vigsel och välsignelsehandlingar).
Äktenskapet är i den kristna tron mycket centralt, då vår övertygelse är att det är instiftat av Gud själv. Äktenskapet tillhör skapelsen och skapelseordningen, något som inte minst förtydligats genom undervisningen och äktenskapssynen i den evangelisk lutherska kyrkan.
Därmed hör äktenskapet också till den formulering som i de tre huvudsymbola (kyrkans trosbekännelse) bland annat uttrycks med orden att vi tror ”på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat”.
Äktenskapet är en del av detta som vår enda Herre har ”skapat”.
Att Gud instiftat äktenskapet som idé, verklighet och bindande ordning framgår alltifrån Bibelns första bok – 1 Mos 2:24 – även om inte det ordet används där. När Gud vandrar på jorden som Människosonen bekräftade Han själv att äktenskapet inte upphävs utan snarare förstärks i det Nya förbundet: Matt 19.
Gud hade även en vidare en tanke med äktenskapet när Han instiftade det. En tanke som handlar om enhetens och kroppens betydelse och innebörd och som den första kyrkan förstod. Kyrkan vilar på den grund som Petrus, Paulus och de andra apostlarna lade genom sina skrifter (Ef 4).
Om detta inte är grunden, kan ifrågasättas om det är Kristi kyrka vi idag bygger. 1 Kor: ”På ingen annan grund…”
Den evangelisk-lutherska grenen av kyrkan menar inte att nåden från Jesu Kristi försoningsverk förmedlas just genom äktenskapet. De ortodoxa och romersk katolska kyrkofamiljerna ser däremot äktenskapet såsom ett sakrament, en helig handling. Hela den kristna kyrkan har, oavsett nämnda skillnader, alltid betraktat äktenskapet som instiftat av Gud Skaparen. Det sätt varpå Gud instiftade äktenskapet var grundläggande genom att Han skapade oss människor till man och kvinna, och lät fortplantningen – som en enda funktion – vara delad i två kroppar. Därför sammanfogar Gud åter dessa båda till ett i just äktenskapet.
För ”urkyrkan” var det viktigt att hålla sig till Jesu Kristi undervisning, även om den tidens kristna hade varje möjlighet att anpassa sig till sin tid. Inte heller när kyrkan expanderade i de icke judiska områdena, frångick kyrkan Jesu tydliga undervisning om äktenskapet.

Komplementaritet och trohet/faderskapspresumtion

I definitionen av äktenskapet har i den bibliska idé- och språkvärlden alltid hänsyn tagits till könspolariteten – komplementariteten mellan könen – och den därpå följande potentiella fruktsamheten. Detta har en mycket central konsekvens: Eftersom äktenskapet förutsätter trohet i sin definition, har även faderskapspresumtionen i svensk familjerätt fram till den 1 maj 2009 varit både möjlig och en grundläggande förutsättning i äktenskapets definition.
I och med den nya äktenskapsdefinitionen har Riksdagen övergett två viktiga komponenter i definitionen av äktenskapet. Vare sig komplementariteten eller troheten inom äktenskapet är möjlig i fråga om barns tillblivande i de fall paret är enkönat.
Det har således skett en mycket genomgripande  förändring i fråga om den svenska lagstiftarens definition av äktenskapet i Sverige. Detta måste självklart leda till en omprövning inom Svenska kyrkan över hur trossamfundet skall förhålla sig till den nya definitionen som den svenska staten antagit.

Bevara fridens band
Nu är Svenska kyrkan en egen juridisk person, med eget beslutsfattande såsom trossamfund utifrån Bibeln och bekännelseskrifterna, en fri kyrka, självständig från den svenska staten.

Hur den evangeliskt-lutherska Svenska kyrkan ska handskas med äktenskapet blir den första riktigt stora fråga då det visar sig om inte bara staten skilt sig från kyrkan och religionen, utan också kyrkan blivit självständig i relation till staten och de politiska partiernas inflytande. Såsom Svenska kyrkans högsta beslutande organ har kyrkomötet uppdraget är att ha kyrkans bästa för ögonen och undvika att djupgående sarga den kyrkliga kroppen.
Det vore mycket smärtsamt om Svenska kyrkan nu drev igenom ett beslut som tillfredsställer ledande politiker, opinionsbildare och makthavare (såsom media och kulturelit), snarare än ser till den svenskkyrkliga trosgemenskapens sammanhållning. Det vore vidare oansvarigt att genomdriva ett politiskt beslut utan att Svenska kyrkan i sin helhet får arbeta igenom frågan teologiskt, där inte ens biskopsmötet lämnat ett samlat teologiskt yttrande.
Det kan vara viktigt att framhålla att i förarbetena till den nu antagna lagstiftningen om en könsneutral äktenskapslagstiftning betonas dels att religionsfriheten är central, dels att detta innebär att trossamfund, såsom Svenska kyrkan, inte behöver anpassa sig efter lagens nya definition. Svenska kyrkan står helt fri i relation till staten att inte förändra något i sin äktenskapssyn.
Så sent som 2007 antog kyrkomötet en ordning för välsignelse av livsförbund mellan två män eller två kvinnor, och denna ordning kan fortsätta att gälla även nu. Svenska kyrkan uttryckte genom Kyrkostyrelsens remissyttrande till den offentliga utredningen också att: ”Enligt Kyrkostyrelsen bör ordet ’äktenskap’ endast användas för att benämna relationen mellan en kvinna och en man.” Utifrån denna förutsättning – att äktenskapsbegreppet bevarades – sa Kyrkostyrelsen vidare: ”Kyrkostyrelsen utgår ifrån att Svenska kyrkan är beredd att registrera partnerskap om detta kan ske inom ramen för en gudstjänstordning som kyrkan själv bestämmer över.”

Kyrkostyrelsens remissyttrande 2007 om äktenskapet

I underremisserna till Kyrkostyrelsen förordade en majoritet av remissinstanserna att begreppet ”äktenskap” ska förbehållas relationen mellan man och kvinna. I sitt remissyttrande
den 12 december 2007 på betänkandet "Äktenskap för par med samma kön - Vigselfrågor" (SOU 2007:17) följde kyrkostyrelsen upp detta och framhåller bland annat följande:

"Enligt Kyrkostyrelsen bör ordet ”äktenskap” endast användas för att benämna relationen mellan en kvinna och en man".

"I enlighet med en lång tradition tolkas äktenskapet inom de kristna kyrkorna som en relation
mellan en man och en kvinna. Samma uppfattning finns även i andra världsreligioner. Äktenskapet
i form av en rättsligt reglerad samlevnadsform mellan man och kvinna med skydd för
det uppväxande släktet finns i de flesta nutida samhällen, oberoende av kultur och religion. I
det mångkulturella samhälle som vårt land numera utgör finns många människor som har
svårt att föreställa sig att äktenskapet kan vara något annat än en relation mellan en man och
en kvinna".

"Det är en fördel om samhällets lagstiftning är förankrad i traditionen. Man bör därför vara
återhållsam med att ändra hävdvunna juridiska begrepp. Det är också en fördel med en
gemensam begreppsbildning inom familjerätten i olika länder, inte minst i en tid med stor
rörlighet över nationsgränserna. I de allra flesta länder definieras ”äktenskap” som en relation
mellan en man och en kvinna. Dessutom har begreppet ”partnerskap” kommit att införas i allt
fler länders lagstiftning".

"Bland kristna kyrkor och samfund finns en mycket bred uppslutning kring uppfattningen att
begreppet ”äktenskap” avser relationen mellan en man och en kvinna. Detta gäller både inom
Sveriges Kristna Råd och internationellt, t.ex. inom Borgågemenskapen och Lutherska Världsförbundet.
Det finns också krav på enskilda kyrkor att uppträda samlat i frågor som denna
och att inte ändra uppfattning utan att samtal har förts med andra kyrkor. Samarbetet med
andra kyrkor skulle utsättas för stora påfrestningar om Svenska kyrkan skulle bejaka äktenskap
för par med samma kön."

Hur genomgripande skulle en förändring vara?
Menar Svenska kyrkan att Gud, när två män eller två kvinnor står inför prästen och församlingen för att avlägga sina löften, ”sammanfogar de båda till ett”? Detta är nämligen kärnan i den kristna äktenskapssynen. Frågan, som därefter måste ställas, är hur detta stämmer överens med den bibliska uppenbarelsen av Guds syn på homosexuell utlevnad i det Gamla testamentet, och som sedan också fortsätter i apostlarnas undervisning i Nya testamentet och i dr Martin Luthers katekesutläggningar
Om svaret är att det i Gamla och Nya testamentet är en ”annan” Gud eller gudsbild som gör sig gällande, innebär detta att Svenska kyrkan har slagit in på den väg som gnostikerna tidigare gick och som orsakat stora strider i kyrkohistorien. En gnostisk kyrka är nämligen, per definition, inte en kristen kyrka. Vi är då nämligen i färd med att förneka den första trossatsen i våra huvudsymbola (trosbekännelse), som bland annat utformades av kyrkofäderna och deras efterföljare för att tillbakavisa att Gamla testamentets Gud var en annan Gud – skaparguden, ”Demiurgen” – och att den sanne, kärleksfulle och nåderike Guden uppenbarades först i Nya testamentet. Tvärtom tror vi ”på en enda Gud”, ”himmelen och jorden skapare, Gud Fader Allsmäktig”.
      I "D:r Martin Luthers lilla katekes med kort utveckling, sådan den av Kongl. Maj;t den 11 oktober 1878 blivit antagen", ställer Martin Luther i utläggningen av de Tio Budorden följande fråga nummer 56: "Av vem är äktenskapet instiftat?" Hans svar är: "Äktenskapet är instiftat av Gud, som vid människans skapelse förordnade, att en man och en kvinna skulle såsom äkta makar leva tillsammans till inbördes bistånd samt sitt släktes förökelse och uppfostran".
Det kyrkomöte som tar sig an att förändra vår evangeliskt-lutherska kyrkas definition av äktenskapet, så att det även omfattar enkönade relationer i form av två män eller två kvinnor, tar alltså på sig ett mycket stort teologiskt ansvar med synnerligen långtgående andliga och ekumeniska konsekvenser. Självklart förutsätter en eventuell förändring i kyrkans äktenskapssyn att ett teologiskt samtal, väl grundat i den kristna kyrkans rötter, förs djupt och brett inom inte enbart Svenska kyrkan, utan utifrån hennes förpliktelser även med systerkyrkorna inom Lutherska Världsförbundet och Borgågemenskapen samt ekumeniska omsorg för Sveriges Kristna Råd.
I förarbetena till den nya äktenskapslagstiftningen framgår mycket tydligt att de olika trossamfunden i Sverige inte på något sätt har en förväntan på sig att ändra sin äktenskapssyn. Därför säger utredaren: ”Lagstiftaren kan inte diktera trossamfundens uppfattningar om äktenskapet… Lagstiftarens definition av äktenskapet behöver alltså inte vara bindande för trossamfunden och medborgarna på det sättet att andra uppfattningar om äktenskapet och dess närmare innebörd är uteslutna.” (sid 228)

Sammanfattning
Svenska kyrkan har redan den 12 december 2007 i samband med den statliga utredningen i frågan uttryckt sin uppfattning om äktenskapet – att just det begreppet är förbehållet förening mellan man och kvinna. Det framstår mot den bakgrunden som märkligt om kyrkomötet ändrade Svenska kyrkans uppfattning i alla tider att det kristna äktenskapet är mellan en man och en kvinna - och anpassade den efter det senaste politiska beslutet. Om så skulle ske kan det, på grund av Svenska kyrkans förpliktelser inom ramen för de kyrkogemenskaper vi är en del av, dock inte ske före 2012. Kyrkans uppfattning kan inte ändras i denna fråga innan grundliga samtal förts inom församlingarna i Svenska kyrkan, utifrån de texter som refererats.

Mora och Träslövsläge 2009-07-10



Lennart Sacrédeus, KR        Karl-Gunnar Svensson, KR

PRESSMEDDELANDE

Växjö 090716 

Allvarlig kritik från Engelska kyrkan,  menar biskop Sven Thidevall

Svenska kyrkans samarbete med andra kyrkor i Europa kan vara i fara. I ett brev varnar Engelska kyrkan för splittring om Svenska kyrkan inför ett nytt äktenskaps-begrepp. Biskopen i Växjö Sven Thidevall är bekymrad.

– Kritiken från Engelska kyrkan är allvarlig. Nu handlar det om mer än samkönade pars kyrkovigslar.

Brevet från England är ett svar på ärkebiskop Anders Wejryds information om att Svenska kyrkan överväger ett nytt äktenskapsbegrepp.

– Det är inte vem som helst som svarar, framhåller biskop Sven Thidevall. Engelska kyrkan är en stor folkkyrka som liknar vår egen, en kyrka som vi har en nära gemenskap med.

– Brevet är en förvarning om att vi kan vara på väg att bli isolerade, fortsätter han. Hur vi hanterar äktenskapsfrågan påverkar så mycket annat än vad vi ska kalla samkönade pars kyrkbröllop. Nu handlar det också om vår plats i de kristna kyrkornas gemenskap.

– Engelska kyrkan gör dessutom artiga men kritiska reflektioner kring hur Svenska kyrkan hanterar viktiga teologiska frågor. Man funderar också över om vi låter staten styra. De ser tydligen en risk att vi fattar beslut av politiska skäl istället för av teologiska skäl. Det är inte särskilt smickrande, menar Sven Thidevall.

– Själv tycker jag att det är viktigt att Svenska kyrkan fortsätter ta emot och välsigna sam-könade par. Men vi behöver lyssna noga på våra systerkyrkor innan vi bestämmer oss för hur vi bäst ska göra det. Vad ska man annars ha en kyrkogemenskap till, frågar han till sist.

Bakgrund

I höst kommer Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutade organ, att ta ställning till ett nytt äktenskapsbegrepp. Kyrkostyrelsen vill att äktenskapet inte längre ska gälla för man och kvinna, utan för två individer. Paret kan sedan vara av samma eller olika kön. Då behövs också en ny vigselgudstjänst. Kyrkomötet ska dessutom ta ställning till om Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt enligt den nya äktenskapslagen.

Engelska kyrkan (Church of England) och Svenska kyrkan ingår båda i Borgå­gemenskapen, en ekumenisk gemenskap mellan anglikanska och lutherska kyrkor i Nordeuropa. Engelska kyrkans brev finns på www.cofe.anglican.org/info/ccu/europe/notices/replytoabsweeden.pdf

Motion till Kyrkomötet

av Lennart Sacrédeus och Karl-Gunnar Svensson

Om Svenska kyrkans avsägelse av vigselrätten

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att meddela regeringen om Svenska kyrkans önskan att avsäga sig vigselrätten.
 
MOTIVERING

Opinionen kring äktenskapet har visat sig kunna svänga väldigt snabbt i vårt land. Inte längre tillbaka än år 1994 tog samtliga politiska partier i Sveriges riksdag bestämt avstånd ifrån att äktenskap skulle kunna ingås mellan två män eller två kvinnor. Det största partiets företrädare stod till och med i plenisalen i Sveriges riksdag och lovade högtidligt att detta – äktenskap för enkönade par – inte skulle komma ens i framtiden.

Det går även att se att befolkningen har ändrat inställning till äktenskapet, dels på så sätt att romantiken kring bröllopet och äktenskapet fått en renässans – antalet ingångna äktenskap ökar, dels så att Svenska kyrkan inte längre är det självklara valet för var äktenskapet ska ingås. 2006 var det första år då färre än hälften av vigslarna förrättades av en svenskkyrklig präst.

Svenska kyrkan kan inte på egen hand driva samhällsutvecklingen och lagstiftningen i Sverige i en riktning hon själv önskar. Vi kan därför utifrån rådande samhällstrend exempelvis förvänta oss att antalet svenskkyrkliga vigslar kommer att minska ytterligare framöver. Riksdagen har ännu inte beslutat om att införa en civilrättslig äktenskapslagstiftning. Det är ändå högst rimligt att tro att detta kommer att bli verklighet inom bara några mandatperioder med tanke på de tongångar som hörs ifrån flera av riksdagspartierna. Sådana viljeyttringar går tvärs över vänster-högerskalan. Även Kristdemokraterna har förordat en civilrättslig äktenskapslagstiftning.

Det mesta talar för att det bara är en fråga om tid innan Svenska kyrkan och de andra trossamfunden fråntas möjligheten att förrätta juridiskt giltiga vigslar. Det vore då mycket olyckligt att splittra Svenska kyrkan i dag, genom att introducera en ny äktenskapssyn.

Det har snart gått ett decennium sedan Svenska kyrkan skildes från staten. Riksdagen har utifrån sitt ansvar att stifta lag nu ändrat på innebörden i begreppet äktenskap. En fri kyrka får inte låta sig förvandlas till en institution som upplevs gå i partipolitikernas och statsmaktens ledband. Svenska kyrkan bör slå vakt om sin trovärdighet som en självständig röst och aktör i samhället och utifrån en teologisk och kyrkohistorisk reflektion klargöra att ingåendet av ett rättsligt bindande äktenskap bara ska kunna ske civilsrättligt.

Utifrån vår lutherska teologi och syn på människan står Svenska kyrkan för det allmänna prästadömet och att var och en kan tolka den heliga Skrift. Med tolkningsansvaret följer en bindning till Bibeln och bekännelseskrifterna som även omfattar de olika nomineringsgrupperna i kyrkomötet. Denna bindning innebär att vi måste ställa oss frågan: Vad är Guds vilja? Är det att äktenskap ska kunna ingås enbart civilt, följt av en välsignelseakt i kyrkan, eller är det att kyrkan ska vara en civilrättsligt bindande myndighetsutövare?

Det är känt att dr. Martin Luther ansåg att äktenskapet var ett världsligt ting. Bara utifrån denna ytterst korta vägledning i bibeltolkningen borde civilrättsligt ingånget äktenskap vara en självklarhet för en kyrka som vill stå skild ifrån stat och maktpolitik.

Vi vet också från den svenska historien att detta tidigare varit ordningen i Sverige. På Svenska kyrkans hemsida fanns tidigare dessa fakta om historien: ”Den kyrkliga vigseln var ursprungligen bara en välsignelsehandling efter äktenskapets ingående, som skedde genom parets offentliga viljeförklaring. 1686 fick kyrklig vigsel rättslig verkan i Sverige och 1734 blev det den enda giltiga formen för äktenskaps ingående. 1908 blev valfriheten mellan kyrklig och borgerlig vigsel lagstadgad i Sverige.”

Att återgå till den äldre ordningen vore positivt av flera skäl.

För det första kan kyrkan då bidra till att paret får en bättre förståelse för äktenskapets juridiska sida. Denna sida har genom hela historien varit mycket central, men kan dessvärre ha försvagats genom traditionen att lägga vikten vid bröllopet, festligheterna och högtidligheten – vilket Svenska kyrkan faktiskt bidragit till. Med en tydligare genomgång ifrån det offentligas företrädare, inför den civilrättsliga registreringen av äktenskapet, om vad denna betyder juridiskt, menar vi att Svenska kyrkan kan bidra till att antalet skilsmässor minskar ytterligare. Men då behöver kyrkan överlåta den juridiska delen till det offentliga.

För det andra kan Svenska kyrkan då helt fokusera på äktenskapets kristna och sociala betydelse. Här kan prästen och församlingen komma att spela en ny roll till stöd och skydd för paret – något vi också vet att den svenska staten och samhället, enligt FN-deklarationen, är skyldigt att ge. Som en del av gemensamma samhället har kyrkan här kanske sitt viktigaste ansvar.

Vid kyrkomötet 2007 avslogs ett förslag om att utreda frågor och konsekvenser av att Svenska kyrkan avstår vigselrätten. Det bör dock observeras att Kyrkomötet i sina beslut inte har tagit ställning till en situation där äktenskapsbegreppet har förändrats. Vi står nu inför avgöranden i en fråga som kan splittra kyrkan mer djupgående än någon tidigare strid inom den lutherska Svenska kyrkan gjort.

I sitt remissvar på regeringens utredning (Dnr KS 2007:620) skriver kyrkostyrelsen bland annat följande i frågan:

”Som argument för att Svenska kyrkan bör avstå från sin vigselrätt kan anföras att äktenskapet enligt evangelisk-luthersk uppfattning är en borgerlig ordning och att det därför är viktigt att tydligt skilja mellan det civilrättsliga ingåendet av äktenskapet och den kyrkliga välsignelsen. Ett annat argument är att kyrkans vigselrätt kan uppfattas som en rest av det gamla enhetssamhället. Som stöd för att Svenska kyrkan bör behålla vigselrätten talar å andra sidan att den kyrkliga vigseln är en värdefull och uppskattad tradition med djup folklig förankring.”

Det sistnämnda argumentet (tradition och djup folklig förankring) går dock att tillämpa också om att äktenskapet borde ha varit förbehållet en man och en kvinna.

Inget talar heller för att antalet par som skulle välja att gå till kyrkan skulle minska av detta skäl. Detta framgår t.ex. av det resonemang som biskoparna Lennart Koskinen, biskop i Visby stift, Carl Axel Aurelius, biskop i Göteborgs stift, Carolin Krook, biskop i Stockholms stift och Hans Stiglund, biskop i Luleå stift, lyfte fram i en replik den 22 februari 2009 (SvD Brännpunkt):

”Många människor vill också markera undret med ett barns födelse på ett särskilt sätt. Det är inte längre kyrkan som sköter folkbokföringen, utan skattemyndigheten som tar emot namnanmälan, registrerar namnet och ger barnet ett personnummer. Därefter går fortfarande de flesta till sin egen kyrka för att få barnet döpt. Judar har sin tradition och muslimer sin. Icketroende har ibland istället en namngivningsfest eller markerar på annat sätt symboliskt det nya livets ankomst.”

”Det finns ingen anledning att staten ska sköta det ceremoniella, vare sig vid barnets födelse eller vid äktenskapets ingående. Därför har vi föreslagit en enkel registrering i samband med att hindersprövningen utfärdas.”

Artikelförfattarna tillhör den grupp av nio biskopar som förordat en civilrättslig lösning (6 febr 2009, SvD Brännpunkt) I biskopsgruppen ingår, förutom de ovan nämnda, även Esbjörn Hagberg, biskop i Karlstad, Antje Jackelén, biskop i Lund, Hans-Erik Nordin, biskop i Strängnäs, Ragnar Persenius, biskop i Uppsala samt Sven Thidevall, biskop i Växjö stift.

Om vi ser att människor kommer till dop för sina barn, får vi väl också tro att de kommer att efterfråga välsignelseakten för sitt äktenskap, för att ge det ett kristet innehåll och löften inför Gud. I detta fall tror dock inte de förtroendevalda i kyrkostyrelsen så mycket på den kyrka de är satta att leda, utan föreslår att Svenska kyrkan ska förorda att det nuvarande systemet med valfrihet mellan vigsel inom trossamfund och borgerlig vigsel bevaras.

I sammanfattningen av den skrivelse som kyrkostyrelsen har tillställt kyrkomötet framgår även följande: ”I skrivelsen visas att det har framförts kritiska synpunkter från olika ekumeniska partner. Kyrkostyrelsen menar emellertid att kravet på ekumenisk konsensus inte får leda till handlingsförlamning och pekar på att Svenska kyrkan har ett ansvar inte enbart mot andra kyrkor utan också gentemot sina egna medlemmar.”

Det är just detta sist sagda som påminner oss alla om det gemensamma ansvaret gentemot samtliga medlemmar – och då framför allt att vi inte ställer grupper av kyrkotillhöriga emot varandra. Vi måste som en kristen gemenskap påminna varandra om Jesu Kristi bön att vi ska vara förenade till ett.

Vi vet att denna fråga kan splittra Svenska kyrkan på djupet. Det vilar därför ett tungt ansvar på kyrkomötet. Inte minst eftersom det faktiskt finns en lösning som tillfredsställer alla. Den civilrättsliga lösningen, med möjlighet till efterföljande välsignelseakt. Ett ansvarsfullt ledarskap måste värna alla medlemmar – oavsett uppfattning i enskilda frågor – och därför eftersträva en långsiktig lösning.

Kyrkostyrelsens dokument avslutas med orden: ”Kyrkostyrelsen ger följande förslag till Kyrkomötet beträffande samlevnadsfrågor: Fortsatt teologisk reflektion kring samlevnadsfrågorna.” Det är den kärleksfulla lösning vi förordar i väntan på den enhet kyrkan behöver när det gäller synen på det viktigaste i mänsklig samlevnad: Kärleken.

Vi vill att kyrkomötet ska besluta om att Svenska kyrkan skall avsäga sig vigselrätten, utifrån den evangeliskt-lutherska övertygelsen att äktenskapet tillhör det världsliga regementet i juridisk och civilrättslig betydelse. Detta argument. vilket också använts för att nu försöka förändra äktenskapets definition till att omfatta även två män eller två kvinnor, kan alltså visa sig innehålla den salomonska lösningen för Svenska kyrkans framtid.

Mora och Träslövsläge 2009-07-10



Lennart Sacrédeus, KR                Karl-Gunnar Svensson, KR

Är Moderaterna beredda att stödja kravet på ett nytt valsystem i de kyrkliga valen? 

Det finns tecken som tyder på att ”de nya” Moderaterna övergett tidigare moderata ideal till förmån för det som främjar maktsträvan. Ett sådant ideal som Moderaterna verkar vara på väg att överge är att kyrka och partipolitik skall hållas isär. 

Under regeringsperioden på 90-talet bidrog Moderaterna aktivt till processen som ledde till skiljandet mellan stat och kyrka. Idag drar sig partiets ledare inte för att styra kyrkan och dess andliga ledare med ren och okamouflerad makt. När en majoritet av biskoparna i början av februari 2009 offentligt uttryckte sin önskan att bli befriade från den myndighetsutövning som ligger i att förvalta en sekulär äktenskapslagstiftning blev ledande socialdemokrater upprörda och gick till rätta med biskoparna. Ledande moderater gjorde som klassiska maktmänniskor, de ignorerade beskedet från biskoparna om att de hellre släpper den juridiska dimensionen av bröllopet i kyrkan än att de skall förvalta ett äktenskapsbegrepp som en sekulär statsmakt definierar åt dem. 

Statsmakten har bedrivit en kastrationsprocess mot Svenska kyrkan ända sedan Gustav Vasas tid. Han insåg hur viktig kyrkan var för den som vill utöva makt i Sverige. Idag inser Moderaterna att deras maktutövning i samhällslivet gynnas av en fortsatt kontroll över jätten Svenska kyrkan. Kyrkan står för en trygghet som det sekulära partiet Moderaterna inte verkar klara sig utan.  

När relationerna mellan kyrka och stat ändrades vid millennieskiftet formulerades ett villkor för förändringen, att kyrkoordningen inklusive det valsystem som tillämpas i de kyrkliga valen skulle vara oförändrad. Genom det valsystem i de kyrkliga valen som ärvts från statskyrkotiden kan de politiska partierna fortsätta att utöva kontroll över det nominellt frisläppta trossamfundet. Kyrkans biskopar förväntas i en episkopal kyrka vara kyrkans andliga ledare. Men de politiska partierna har i Kyrkomötet beslutat att biskoparna inte skall rösträtt i Svenska kyrkans högsta beslutande organ. När de offentligt uttrycker sin vilja i en för kyrkans inre liv central fråga möts de av ignorans av statsmaktens främsta företrädare. Varför tyr sig Moderaterna till ett samfund vars andliga ledare man inte respekterar? 

Om det inom partiet Moderaterna finns kraft att stå emot lusten att göra makten till högsta norm, förväntar vi oss stöd för kravet i kampanjen personval.nu att kyrkan i framtiden skall organisera sina val av både biskopar och förtroendevalda helt själv utan att luta sig mot statsbärande sekulära partier. Så länge Svenska kyrkan har sitt nuvarande valsystem kan de politiska partierna inte stå emot behovet att optimera sin makt genom att även kontrollera landets i särklass största trossamfund. Först om kyrkan får ett nytt valsystem med renodlade personval kan en förändring bli möjlig. Med renodlade personval blir tillhörigheten till ett parti/nomineringsgrupp inte längre ett villkor för valbarhet i Svenska kyrkan. Först då kan den partipolitiska styrningen av Svenska kyrkan få ett slut. Är moderaterna beredda att stödja en sådan förändring? 

Kurt Hedman, förbundsordförande,
Karl-Gunnar Svensson, gruppledare i Kyrkomötet
Kristdemokrater i Svenska kyrkan